Kategorier
2020 Glück Klassrummet

Nu blommar tittskåpet

På Rinkeby bibliotek finns ett tittskåp som varje år får en ny sektion tillägnad årets Nobelpristagare i litteratur. I år har en grupp elever på Askebyskolan i Rinkeby gjort ett tittskåp om Louise Glück och hennes poesi.

Fyra elever sitter och ritar vid ett bord.
Eleverna tecknar blommor och blad. Foto: Sofia Lindblom

Inspirationen hämtades från Glücks diktsamling ”Vild iris”. Vi har tittat på bilder av olika blommor och ritat egna blommor med färgpennor. Många av blommorna i ”Vild iris” känner vi igen från vår svenska natur.

Tittskåpet står på Rinkeby bibliotek och innehåller scener om de senaste årens litteraturpristagare. Eleverna har arbetat under ledning av skolbibliotekarie Sofia Lindblom och Lotta Silfverhielm som är tecknare.

Lotta Silfverhielm och eleverna samtalar. Foto: Sofia Lindblom
Nu återstår bara att montera tittskåpet på Rinkeby bibliotek. Foto: Sofia Lindblom
Kategorier
Glück Klassrummet

Dikttolkning i medvind

Är 15-åringar intresserade av poesi? Hur vana är de att tala om dikter? Är Nobelpristagare angelägen läsning på högstadiet? Sådana frågor surrar i huvudet när jag kliver in i klassrummet med kopiorna av den dikt jag har valt att läsa tillsammans med klassen.

Efter förra lektionen då eleverna blev omedelbart berörda av dikten ”Förlorad kärlek” ville jag ge dem något mer utmanande. Det svåra var inte att hitta en dikt som skulle funka, utan att välja en av många.

Den valda dikten

Det blev till sist ”Avtagande vind” ur ”Vild iris”, översatt till svenska av Jonas Brun. I dikten finns en tydlig röst, men den skiljer sig från rösten i den första dikten vi läste. Men vem tillhör den? Och vilka riktar den sig till? Här finns också många konkreta bilder, men hur hör de ihop med de existentiella tankarna som texten ger uttryck för – trädgården, fågelns flykt och äppelträdet till exempel? Och vilken är ”gåvan som var avsett för en annan skapelse”?

Avstamp i Tranströmer

Innan vi läste dikten berättade jag om att den senaste poeten som fick Nobelpriset i litteratur var Tomas Tranströmer, som kom till Rinkeby bibliotek 2011. Sedan tittade vi på en film med de barn från Rinkeby som var med då. Det kan vara svårt att tala om poesi, och jag ville att klassen skulle få se hur andra ungdomar har närmat sig poesin och formulerat sig om den. Att kunna använda material från tidigare års arbete med Nobel i Rinkeby känns värdefullt och ger en historisk förankring åt det vi gör nu.

I första gruppen blev det lite fnissigt redan under filmen, och det höll i sig resten av lektionen. Vi läste dikten högt två gånger, sedan fick eleverna välja ut en rad som de tyckte om. Till sist diskuterade vi dikten i helklass och avslutade med att eleverna fick skriva ner sina tankar. Det gick bra, men samtidigt kände både läraren Anna Lindgren och jag att det kunde bli ännu bättre.

Samtal i smågrupper

Inför den andra gruppen bestämde vi oss för att justera upplägget och låta eleverna diskutera dikten i mindre grupper. Vi bad dem då att fundera på följande:

  • Vad tycker du om i dikten?
  • Vilken känsla uppfattar du?
  • Vad undrar du över?
  • Vem tillhör rösten i dikten?

Grupperna började genast diskutera. Vi vuxna gick runt och lyssnade. En flicka tyckte att rösten i dikten skulle kunna tillhöra en mamma som talar till sina barn.

– Ni vet, det finns vissa mammor som hela tiden säger ”Jag gav dig allt, jag bar dig i åtta månader och sådant”.

– Håller ni med? frågade jag de andra i gruppen.

Efter lite funderingar sa annan flicka sa att det kanske kunde vara en gudomlig röst.

– Vad i texten får dig att tro det?

– Det här att ”jag gav er alla gåvor” och ”jag skapade er”.

Vi provade att läsa dikten som om det var guds röst. Skulle det kunna var så? Vem är det i så fall gud vänder sig till?

– Människorna, svarade alla.

– Men er första tolkning behöver ju inte vara fel, sa jag. Finns det några likheter mellan att vara förälder och att vara gud?

– Ja, man har makt, svarade en pojke blixtsnabbt.

Samtalet fortsatte. En elev funderade på om Louise Glück tror på gud.

– Behöver man vara troende för att skriva så här?

– Ja.

– Nej, man kan skriva om gud som en fantasi.

Elevernas frågor

I andra grupper väckte den sista strofen frågor. Vad betyder det egentligen att

era liv är fågelns flykt

som börjar och slutar i stillhet –

som börjar och slutar, till formen lik

bågen som går från den vita björken

fram till äppelträdet.

Hos en pojke glittrade blicken när han tog ordet:

– Det är som ett spjut som kastas och träffar någonstans, sa han.

– Fint, du är så inne i dikten att du får upp andra bilder i huvudet! Men vad betyder det att livet är som en båge?

– Att det har en början och ett slut.

Tolkning av trädgården

Anna och jag fortsatte att gå runt mellan grupperna och lyssna.

– Lyssna på den här tolkningen! sa Anna och bad mig komma till en grupp med fem pojkar.

En av dem sa att han trodde att bilden av trädgården var paradiset.

– Varifrån kommer bilden av paradiset?

– Från de abrahamitiska religionerna, sa en kille som dittills varit ganska tyst.

Läraren Anna Lindgren sa att elevernas tolkning även fick henne att se diktens röda tråd.

– Plötsligt hänger det ihop!

Vi letade fler spår från religiösa motiv i dikten.

– Äppelträdet, det är kunskapens träd!

– Ja, när Adam och Eva skapades …

Och så fortsatte samtalet.

Tankar om dikten

Efteråt var både Anna och jag helt uppfyllda av vilka fina och personliga tolkningar eleverna gjorde av Louise Glücks dikt. Vi behövde inte styra eller leda samtalen – ungdomarna hittade själva vägar in i texten och kunde relatera den till sina egna kunskaper, erfarenheter och föreställningar.

Lektionen avslutades med att eleverna fick skriva ner sina tankar. De kommer sedan att publiceras i det häfte som vi gör till årets Nobelpristagare. Louise Glück kommer givetvis att få ett exemplar.

Så här skrev två av eleverna om dikten ”Avtagande vind”:

Jag kände först medan jag läste dikten besvikelsen från en mamma. Att mamman gav allt barnen ville ha. Hon uppfostrade dem, gav dem det de behövde men att de sedan inte gjort något av sina liv. Men ju längre jag läste desto mer kopplade jag till gud och guds besvikelse över människorna. Att gud har skapat oss, gud har gett oss den blåa himlen och livets ljus, men vi gav inte tillbaka något som var värt allt vi fått. I dikten tror jag gud pratar om paradiset och att vi aldrig skulle komma dit. Ju längre livet går, desto närmare kommer vi det smärtsamma ödet.

Samuel

Jag tyckte om meningen ”Ju mer jag avlägsnar mig från er/desto tydligare ser jag er”. Känslan jag får av det här är att när man tar avstånd från olika människor kommer deras riktiga sidor fram. Jag tror gud tar avstånd från människor för att kolla ifall de fortfarande har hoppet kvar, och inte bara ger upp hoppet om att gud finns, typ som en prövning.

Ahmed

Annelie Drewsen, författare och projektledare

Kategorier
Nyheter

Louise Glück avböjer – Stewe Claeson tackar ja

Ända sedan vi började arbete med Nobelpriset i Rinkeby och Tensta i september har vi varit inställda på att ingenting kommer att bli som vanligt i år. Vi har ändå hoppats att litteraturpristagaren skulle vilja medverka via videolänk vid vår avslutning i december.

Förra veckan meddelade tyvärr Louise Glück att hon inte kommer att medverka. I ett mejl skriver hon:

Thank you for the invitation to your remarkable district. I have, however, a very passionate aversion to Zoom and its relatives, so I must decline. But I thank you for introducing your students to my work. To poetry, really. I read it when I was very young and though I cannot have understood all the particulars of what I read, I could hear the tone. And this had a profound influence. 

Det är inte första gången en litteraturpristagare har avböjt att medverka och ofta har en översättare eller förläggare kommit i deras ställe. Vi kontaktade därför Stewe Claeson, som är en av två översättare till svenska. Han tackade genast ja och kommer att medverka vid vår avslutning i december.

Redan samma dag som elever fick beskedet rapporterade P4 Stockholm om nyheten. Hör Esra och Nobel i inslaget:

Länk: https://sverigesradio.se/artikel/7592054

Kategorier
Nyheter

Gunilla Lundgren prisas

I dagarna har Gunilla Lundgren blivit nominerad både till Astrid Lindgren Memorial Award (ALMA-priset) och tagit emot en fin medalj för sitt arbete med bland annat Nobel i Rinkeby. Alla vi som arbetar med Nobel i Rinkeby och Tensta är förstås mycket glada över att hennes arbete uppmärksammas. Grattis Gunilla!

Guldmedalj

Gunilla Lundgren ler och tar emot en medalj. Till höger om henne står Marianne af Malmborg som är ordförande i Kungliga Sällskapet Pro Patria.
Gunilla Lundgren tar emot guldmedaljen av Marianne af Malmborg som är ordförande i Kungliga Sällskapet Pro Patria. Foto: Ulf Lodin

Den 20 oktober 2020 fick Gunilla Lundgren ta emot Kungliga Sällskapet Pro Patrias guldmedalj i 12: storleken ”För medborgerliga förtjänster”.

– Först tänkte jag tacka nej, men så såg jag att både Gunilla Bergström och Anders Kompass fått medaljen och att sällskapet stöder många bra verksamheter för barn och unga. Jag tyckte om
prisceremonin, den var värdig och utan överdrifter. Arbetet med romska barn och Nobelpriset beskrivs bra, hälsar Gunilla Lundgren.

Läs mer om Kungliga sällskapet Pro Patria på webbplatsen.

ALMA-nominering

När nomineringarna inför ALMA-priset 2021 tillkännagavs fanns 263 kandidater från 69 länder på listan. Ett nytt namn i år är Gunilla Lundgren som nomineras för sitt arbete som läsfrämjare.

Förutom att hon arbetat med Nobel i Rinkeby i över 30 år driver hon Le Glatenge Pen Club, en romsk skrivarklubb för barn i Rinkeby, och har genomfört läs- och skrivutvecklande projekt i Sydafrika.

Läs mer om Gunillas arbete på hennes webbsida.

Här finns hela listan med de nominerade!

Kategorier
2020 Alfred Nobel Klassrummet

Alfred Nobel i Rinkeby

Varje tisdag träffas Bästa biblioteksklubben på Rinkeby bibliotek för att läsa och diskutera texter. Nu har vi lagt läsandet något åt sidan ett tag för att skriva en dikt till årets nobelhäfte. Utgångspunkten var: Om Alfred Nobel kom till oss i Rinkeby idag, vad skulle vi visa honom då?

Alla fantastiska barn i gruppen hade massor av förslag; basketkorgarna utanför Rinkeby fritidsgård, Spindelparken, den fina fontänen på torget, vårt apotek med alla mediciner som finns tack vare hans pristagare, den alltmer rättvisa världen m.m.

Ja, tänk så mycket fint vi har här på Järva och hur förvånad Alfred Nobel skulle bli om han fick uppleva det.

Lena Lanéus, bibliotekspedagog, Rinkeby bibliotek

Kategorier
2020 Glück Klassrummet

Ord som öppnar själen

”Din dikt öppnade mina ögon. Den väckte min själ.”
Så kan det låta när en 15-årig flicka formulerar sina tankar om en av Louise Glücks dikter.

Förra veckan fick eleverna i årskurs 9 på Enbacksskolan bekanta dig med årets Nobelpristagare i litteratur. Vi började med att lyssna på en intervju som gjordes strax efter att Louise Glück fick veta att hon tilldelats Nobelpriset:

Det är tre innehållsrika minuter, både för det som sägs och hur det sägs. Glücks eftertänksamhet och ovilja att ge snabba svar på komplexa frågor märks tydligt, liksom hennes morgontrötthet.  

Sedan läste vi prismotiveringen igen:

för hennes omisskännliga poetiska röst, som med sträng skönhet gör den enskilda människans existens universell.

Här finns det mycket att fundera över. Vad betyder omisskännlig? Vad är sträng skönhet? Och vad betyder det att göra en enskild människas existens universell?

Jag hade tagit med mig några blommor och en liten tomatplanta från min trädgård. Tomatplantan har jag drivit upp från ett skott från en större planta, och för mig är den en illustration av ett slags sträng skönhet. För att få en vacker och livskraftig tomatplanta måste man vara sträng – nypa skott och kanske beskära. Annars blir plantan klen och skranglig. På samma vis kan språket bli vackrare och kraftfullare av en sträng behandling.

Eleverna uppmuntrades att ha med sig formuleringarna från prismotivationen i det kommande arbetet.

Höstblommor och en tomatplanta som hade behövt en strängare behandling för att bli vacker. Foto: Annelie Drewsen.

Därefter berättade jag om Louise Glücks liv och verk. Det som verkade göra eleverna mest intresserade var hennes ungdomstid präglad av anorexia och psykoanalys. Hon har sagt att sjukdomen gjorde henne medveten om döden och samtidigt fick henne att inse att hon ville leva vidare. Vi talade också om de grekiska myterna som hennes föräldrar berättade under barndomen, och svensklärare Stefan Ljungdahl fick tillfälle att påminna klassen om vad de läste om i årskurs 7.

Jag berättade också att Glück tycker om att läsa deckare, bland annat av den svenska författaren Henning Mankell. I samlingen ”Averno” finns någonting från hans böcker i varje dikt, och hon har kallat den för sin ”hommage till Mankell”.

Stefan läser ”Förlorad kärlek” högt för klassen. Foto: Annelie Drewsen.

Lektionen avslutades med att vi tillsammans läste dikten ”Förlorad kärlek” ur diktsamlingen ”Ararat”. Först läste Stefan och jag dikten högt några gånger. En stund var klassrummet knäpptyst; dikten krävde det. Sedan fick eleverna välja en rad som de tyckte om. Många valde beskrivningen av hur moderns hjärta blev

mycket kallt, mycket hårt,
som ett litet halssmycke av järn.

Vi upptäckte hur bilden av halssmycket av järn hängde ihop med den sista strofen, där den döda systerns kropp

blev en magnet. Jag kunde känna hur den drog
min mors hjärta ned i jorden
för att det skulle växa.

Eleverna skriver reflektioner och tankar till Louise Glück. Foto: Annelie Drewsen.

Det fanns många tankar i de båda grupperna. En pojke ville berätta om sin egen syster och hur mycket han älskar henne.

En annan pojke sa:
– Jag tror att alla mammor skulle känna sig som mamman i den här dikten om de förlorade ett barn.

Han formulerade något av det som Svenska Akademien skrev i sin motivering – om att göra ”den enskilda människans existens universell” – men med helt vanliga ord. Jag tror faktiskt att Louise Glück föredrar de enklare orden. För när de träffar rätt kan de öppna själen.

Annelie Drewsen, författare och projektledare

Kategorier
2020 Glück Klassrummet

Årets pris går till …

Den 8 oktober var en stor dag. Då besökte klass 9 från Enbacksskolan Nobelprismuseet där de fick följa tillkännagivandet av Nobelpriset i litteratur 2020.

Det blev den amerikanska poeten Louise Glück som fick priset med följande motivering:

för hennes omisskännliga poetiska röst, som med sträng skönhet gör den enskilda människans existens universell.

Vi ser fram emot att läsa och tolka hennes dikter tillsammans, och hoppas att hon på något sätt vill möta oss i december.

Här är några bilder från dagen som även innehöll en visning av museet.

Foto: Anna Lindgren.

Klassen lyssnar på Stefan Ljungdahl inför besöket på Nobelprismuseet. Foto: Anna Lindgren.
Vi får veta mer om hur det går till att välja Nobelpristagare i litteratur. Foto: Anna Lindgren.
En bra dag med klassen! Foto: Anna Lindgren.
Vi lär oss mer om Alfred Nobel och hans liv. Foto: Anna Lindgren.
Hela klassen är samlad. Foto: Anna Lindgren.
Esra svarar på frågor från P4 Stockholms reporter Peter Johansson, som följer vårt arbete. Foto: Anna Lindgren.
Till sist fick vi veta vem som får årets litteraturpris: Louise Glück. Annika Hedås Falk ledde programmet efter tillkännagivandet. Foto: Anna Lindgren.
Kategorier
Klassrummet

Elever i P4 Stockholm

Inför tillkännagivandet av Nobelpriset i litteratur 2020 har P4 Stockholm intervjuat fyra av eleverna från Enbacksskolan om årets arbete med Nobel i Rinkeby och Tensta. De får dessutom ge förslag på pristagare.

Reporter är Peter Johansson.

Lyssna på inslaget här:

Länk: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=7569773

Kategorier
2020 Alfred Nobel Klassrummet

Startskottet på Enbacksskolan

I början av september var det äntligen dags att dra igång 2020 års arbete med Nobel i Rinkeby och Tensta. Precis som förra året är det klass 9 på Enbacksskolan i Tensta som studerar Alfred Nobels liv, årets litteraturpristagare och som förhoppningsvis får möta pristagaren i december.

Exakt hur själva avslutningen ska gå till i år är det ingen som vet ännu. Pandemin kommer definitivt att tvinga oss att hitta nya sätt att genomföra mottagningen på Rinkeby bibliotek. Men för oss som arbetar med Nobelpriset i Rinkeby och Tensta kommer arbetet att se ut ungefär som vanligt hela hösten.

Bild från Enbacksskolans Instragramkonto.

Det första vi gör är att studera Alfred Nobels liv, så att eleverna kan skriva en egen text och rita bilder om honom. Deras berättelse blir sedan en del av det häfte som pristagaren kommer att få i december.

Författaren Annelie Drewsen kom till Enbacksskolan för att berätta om Alfred Nobels liv. För att verkligen förstå kraften i nitroglycerinet såg vi på den här filmen:

Vilken smäll! Vilken tur att Alfred Nobel kom på att den explosiva vätskan blev betydligt mer säker att hantera om den blandades med kiselgur. Det var den blandningen han gav namnet dynamit.

Kategorier
Tokarczuk

Olga Tokarczuk på Rinkeby bibliotek

Under Nobelveckan 2020 besökte Olga Tokarczuk Rinkeby bibliotek. Elever från Enbacksskolan i Tensta och Knutbyskolan i Rinkeby höll i programmet och fick efteråt en lång pratstund med Tokarczuk över te och godsaker. Se några glimtar från mottagningen i den här filmen. 

Filmen är gjort av Andreas Nur på kulturförvaltningen i Stockholms stad.