Kategorier
2020 Alfred Nobel Glück

Nobelhäftet 2020

Sedan 1988 har barn i Rinkeby – och numera även Tensta – gjort ett häfte till årets Nobelpristagare.

Häfte. Det låter kanske som något litet, något obetydligt. Men det var där allt började, när konstvetaren Elly Berg och författare Gunilla Lundgren kom på idén att göra ett häfte till litteraturpristagaren Naguib Mahfouz tillsammans med arabisktalande barn i Stockholm och deras modersmålslärare.

Än idag är häftet kärnan i Nobel i Rinkeby och Tensta. Det är där flera månaders arbete presenteras och bevaras för eftervärlden. Det är där barnen berättar om Alfred Nobel liv, skriver egna dikter, berättar om sina stadsdelar och tolkar litteraturpristagaren på svenska och litteraturpristagarens språk.

Ett uppslag med teckningar och tankar om Louise Glücks dikter.

I år har barn och ungdomar på tre skolor och biblioteket i Rinkeby tillsammans gjort Nobelhäftet. I vanliga fall överlämnas det till litteraturpristagaren vid besöket på Rinkeby bibliotek, men Louise Glück kommer att få sitt häfte på posten.

Vill du bläddra i vårt häfte?

Klicka här för att ladda ner Nobelhäftet 2020.

Tecknade maskrosfrön som flyger.
En teckning av Natalie Ratnayake ur Nobelhäftet 2020.
Kategorier
2020 Alfred Nobel Klassrummet

Alfred Nobel i Rinkeby

Varje tisdag träffas Bästa biblioteksklubben på Rinkeby bibliotek för att läsa och diskutera texter. Nu har vi lagt läsandet något åt sidan ett tag för att skriva en dikt till årets nobelhäfte. Utgångspunkten var: Om Alfred Nobel kom till oss i Rinkeby idag, vad skulle vi visa honom då?

Alla fantastiska barn i gruppen hade massor av förslag; basketkorgarna utanför Rinkeby fritidsgård, Spindelparken, den fina fontänen på torget, vårt apotek med alla mediciner som finns tack vare hans pristagare, den alltmer rättvisa världen m.m.

Ja, tänk så mycket fint vi har här på Järva och hur förvånad Alfred Nobel skulle bli om han fick uppleva det.

Lena Lanéus, bibliotekspedagog, Rinkeby bibliotek

Kategorier
2020 Alfred Nobel Klassrummet

Startskottet på Enbacksskolan

I början av september var det äntligen dags att dra igång 2020 års arbete med Nobel i Rinkeby och Tensta. Precis som förra året är det klass 9 på Enbacksskolan i Tensta som studerar Alfred Nobels liv, årets litteraturpristagare och som förhoppningsvis får möta pristagaren i december.

Exakt hur själva avslutningen ska gå till i år är det ingen som vet ännu. Pandemin kommer definitivt att tvinga oss att hitta nya sätt att genomföra mottagningen på Rinkeby bibliotek. Men för oss som arbetar med Nobelpriset i Rinkeby och Tensta kommer arbetet att se ut ungefär som vanligt hela hösten.

Bild från Enbacksskolans Instragramkonto.

Det första vi gör är att studera Alfred Nobels liv, så att eleverna kan skriva en egen text och rita bilder om honom. Deras berättelse blir sedan en del av det häfte som pristagaren kommer att få i december.

Författaren Annelie Drewsen kom till Enbacksskolan för att berätta om Alfred Nobels liv. För att verkligen förstå kraften i nitroglycerinet såg vi på den här filmen:

Vilken smäll! Vilken tur att Alfred Nobel kom på att den explosiva vätskan blev betydligt mer säker att hantera om den blandades med kiselgur. Det var den blandningen han gav namnet dynamit.

Kategorier
Alfred Nobel Nyheter

Ett samtal med Ingrid Carlberg

Den 27 november 2019 arrangerade Nobelprismuseet i Stockholm en lärarkväll med anledning av att Alfred Nobel undertecknade den slutgiltiga versionen av sitt testamente just det datumet.

Som en del av programmet fick besökarna lyssna på journalisten och författaren Ingrid Carlberg, som har skrivit en omfattande och mycket läsvärd biografi om Alfred Nobel. Jag hade glädjen att ställa frågorna på scen. Ett väldigt roligt uppdrag, särskilt med tanke på att jag har skrivit en lättläst biografi om Alfred Nobel tillsammans med Cilla Dalén.

Kategorier
Alfred Nobel Klassrummet

Nobel i Rinkeby och Tensta är igång

I över 30 år har Gunilla Lundgren arbetet med Nobelpriset i Rinkeby. Från och med i år arbetar jag vid hennes sida. Följ vårt arbete ändra fram till mötet med en av årets Nobelpristagare på Rinkeby bibliotek i december.

I våras kontaktade författaren Gunilla Lundgren mig.
– Vet du, jag har världens grej jag vill fråga!

Sedan höll hon mig på halster ett tag innan hon avslöjade att det handlade om Nobel i Rinkeby. I 30 år har Gunilla arbetat med Nobelpriset tillsammans med elever i Rinkeby. Utgångspunkten är att Nobelpriset är ett internationellt pris och Rinkeby en internationell stadsdel. Eleverna har studerat Alfred Nobels liv, läst litteraturpristagare, skrivit dikter och tecknat. Slutprodukten är ett häfte som överlämnas till årets pristagaren vid ett program som eleverna själva håller i på Rinkeby bibliotek.

Två skolor, två pris

Jag tackade snabbt ja till att arbeta vid Gunilla sida, och nu är vi äntligen igång med årets arbete. Det blir en del förändringar jämfört med tidigare år. Vi arbetar med två skolor i Rinkeby och Tensta – och det kommer ju också att delas ut två Nobelpris i litteratur.

I mitten av september träffade Gunilla och jag niorna på Enbacksskolan i Tensta för första gången. Gunilla berättade om Alfred Nobels liv, och sedan fick eleverna börja teckna. Vi kom sedan tillbaka ett par gånger och arbetade vidare med text och bilder.

En teckning av Nobelprismedaljen tar form.

I fredags var det dags för ytterligare fördjupning om Alfred Nobel och litteraturpriset. Jag följde med när niorna och deras lärare Stefan Ljungdahl besökte Nobelprismuseet i Gamla stan. Under visningen fick museipedagog Charlotta Jeppson hjälp av eleverna som kunde återberätta stora delar av Nobels liv. De var också ivriga att ställa fler frågor.

I utställningen fick vi se föremål från tidigare Nobelpristagare, bland annat fredspristagaren Malala Yousafzais sjal och en nagelsax som tillhört litteraturpristagaren Herta Müller.
– Hon använda den för att klippa ut ord, som hon sedan gjorde collagepoesi av, berättade Charlotta Jeppson.

Det blev också en diskussion om huruvida Greta Thunberg kan få fredspriset i år. Enligt rykten är hon nominerad, men Charlotta Jeppson förklarade att nomineringarna är hemliga i femtio år. Men visst skulle hon kunna få priset …

I mitten syns en sjal som har tillhört Malala Yousafzai, fredspristagare och den yngsta Nobelpristagaren genom tiderna.

Så utses litteraturpristagarna

Till sist fördjupade vi oss i hur det går till när litteraturpristagare utses, och klassen fick prova på hur det är att arbeta i priskommittén. I små grupper fick de läsa om fyra kandidater till priset, för att utse en pristagare och skriva en motivering.
– Vi har valt Toni Morrison, sa den första gruppen.

Det visade sig att alla kommittéer utom en hade valt samma pristagare. Motiveringarna lyfte fram att hon som afroamerikansk författare uppmärksammat rasism och slaveri. En av kommittéerna betonade att de själva som svarta unga kvinnor med hijab identifierade sig med Morrison. De kopplade sedan hennes författarskap till aktuella samhällsfrågor.
– Toni kämpade mor rasism och slaveri. Många säger att slaveriet är slut, men det finns fortfarande. Titta bara på hur svarta människor säljs som slavar i Libyen! Toni Morrisson ville vara vit och ha blå ögon, men hittade till sist skönheten i sig själv och att vara svart, och hon kunde vara stolt över det, sa en av flickorna.

Låttexter är litteratur

En kommitté valde att dela ut priset till den unga svenska rapparen Einár, med motiveringen att han ”gör förortsbarns röster hörda” och att ”han är en förebild för många i orten”. Jag var själv tvungen att googla för att ta reda på vem pristagaren är, men det är knappast första gången.

Just den här kommittén verkar ha lyssnat särskilt noga på när Charlotta Jeppson berättade om betydelse av att Bob Dylan fick Nobelpriset i litteratur 2016.
– Det betyder ju att även låttexter ses som litteratur, i alla fall enligt Svenska akademien.

Jag kan inte låta bli att hoppas att några av ungdomarna som arbetat med Nobel i Rinkeby och Tensta en dag kommer att bli invalda i Svenska akademien. På torsdag nästa vecka vet vi vem som får årets – och förra årets – Nobelpris i litteratur. Då fortsätter arbetet för niorna på Enbacksskolan.

Annelie Drewsen, författare och projektledare