Fyra elever träffas på Askebyskolans bibliotek för att göra ett tittskåp till Abdulrazak Gurnah. De går i årskurs 3 och är förväntansfulla inför uppgiften.
Jag berättar för dem om Alfred Nobels spännande liv och om Nobelpriset. Tio miljoner kronor, det är ofattbart mycket pengar. På arbetsbordet ligger en bok om Alfred Nobel och jag har tagit med mig två böcker, Abdulrazak Gurnahs ”Den sista gåvan” och ”Ett möte”, en bok jag skrev 1981 som handlar om min då sexårige son Malcolm i Tanzania. Jag tycker att det passar bra att börja berätta om Tanzania och Zanzibar med ”Ett möte” som utgångspunkt och jag har med mig fina föremål som finns på foton i boken. Barnen får bläddra i boken och prova leksaker som Malcolm fick av sin tanzaniske vän Boniface. De fyra flickorna är nyfiket entusiastiska.
Nu är det dags att presentera Abdulrazak Gurnah för nioåringarna. Jag berättar en episod ur ”Den sista gåvan” som handlar om huvudperson Abbas. Alla dessa personer och berättelser utvecklas nu till en sagolik blandning som får oss att skatta. Det har blivit, som så ofta, för mycket information!
Hur hör alla de här personerna ihop? undrar de ivriga flickorna. Vem är det egentligen vi ska göra tittskåpet till? frågar de. Handlar tittskåpet om Malcolm, Boniface, Alfred, eller Gurnah? Lever Malcolm, Boniface och Alfred på riktigt? Är Malcolm verkligen min son och har jag träffat Alfred? Är det vi som ska få tio miljoner? Vi konstaterar att Alfred är död och att Malcolm är min levande son. Men vem är Malcolms pappa? Och Abdulrazak Gurnah, vem är han? Är det han som är Malcolms pappa?
Utan att ha kunnat reda ut allt detta börjar vi göra tittskåpet. En av de somaliska flickorna jämför Zanzibar med sina minnen från Somalia. Hon berättar om stranden, palmerna, havet med sitt salta vatten och stora farliga vågor. En annan flicka vill rita bussen som tog huvudpersonen Abbas i Gurnahs bok ”Den sista gåvan” till skolan. ”Jag är bra på att rita människor”, säger en tredje flicka, och det är hon verkligen. I tittskåpet kommer hennes människor vandra utefter stranden i Zanzibar, fastän vi inte hunnit reda ut ordentligt än om det är Alfred, Malcolm, Abbas eller Abdulrazak som sitter i bussen.
Text: Gunilla Lundgren, författare och projektledare
(Vi är tre vuxna som bistår barnen i arbetet, konstnär Lotta Silfverhielm, bibliotekarie Sofia Lindblom och författare Gunilla Lundgren.)