Kategorier
2020 Glück Media Nyheter

Kulturnyheterna idag

Idag – på självaste Nobeldagen! – sände Kulturnyheterna i SVT ett inslag om hur niorna på Enbacksskolan i Tensta har arbetat med Louise Glücks poesi.

Länk till hela sändningen.

Kategorier
2020 Alfred Nobel Glück

Nobelhäftet 2020

Sedan 1988 har barn i Rinkeby – och numera även Tensta – gjort ett häfte till årets Nobelpristagare.

Häfte. Det låter kanske som något litet, något obetydligt. Men det var där allt började, när konstvetaren Elly Berg och författare Gunilla Lundgren kom på idén att göra ett häfte till litteraturpristagaren Naguib Mahfouz tillsammans med arabisktalande barn i Stockholm och deras modersmålslärare.

Än idag är häftet kärnan i Nobel i Rinkeby och Tensta. Det är där flera månaders arbete presenteras och bevaras för eftervärlden. Det är där barnen berättar om Alfred Nobel liv, skriver egna dikter, berättar om sina stadsdelar och tolkar litteraturpristagaren på svenska och litteraturpristagarens språk.

Ett uppslag med teckningar och tankar om Louise Glücks dikter.

I år har barn och ungdomar på tre skolor och biblioteket i Rinkeby tillsammans gjort Nobelhäftet. I vanliga fall överlämnas det till litteraturpristagaren vid besöket på Rinkeby bibliotek, men Louise Glück kommer att få sitt häfte på posten.

Vill du bläddra i vårt häfte?

Klicka här för att ladda ner Nobelhäftet 2020.

Tecknade maskrosfrön som flyger.
En teckning av Natalie Ratnayake ur Nobelhäftet 2020.
Kategorier
2020 Glück Media

Vår avslutning i P4

Idag var det avslutning för Nobel i Rinkeby och Tensta. Eleverna i årskurs 9 på Enbacksskolan i Tensta träffade Stewe Claeson, som översatt två av Louise Glücks diktsamlingar till svenska, i ett digitalt samtal. P4 Stockholm var på plats och rapporterade.

Lyssna på inslaget här:

Ett längre inlägg om avslutningen kommer snart här på bloggen!

Kategorier
2020 Glück Klassrummet

Vackert välkomnande

På Kvarnbyskolan har barnen gjort vackra välkomst-skyltar på sina modersmål till Nobelhäftet och årets pristagare. Detta ledde till ett fint samarbete med barnens familjer. Föräldrar och äldre syskon engagerades och hjälpte till med såväl översättning som stavning och inför filminspelningen övade de små åttaåringarna både hemma och i skolan. När filmaren kom till skolan var barnen trygga och kunde med stolthet visa upp sin språkliga rikedom.

En vägg i klassrummet pryds nu av barnens skyltar, tillsammans med information om Alfred Nobel, Nobelpriset och Louise Glück. På Nobeldagen den 10 december ska lärarna läsa en dikt av Glück högt för klassen.

Lärarna Karin Liljeholm och Nikita Christoffersson visar upp Nobelhäftet och det uppslag som eleverna i klass 2 A har gjort. Foto: Annelie Drewsen
En vägg i klassrummet tillägnas Nobelpriset 2020, med alla fina skyltar som barnen gjorde. Foto: Annelie Drewsen

Klicka här för att bläddra i Nobelhäftet 2020.

Kategorier
2020 Glück Media Nyheter

Esra och Salma i Kulturnytt

Idag inleds Nobelveckan och i radions Kulturnytt sändes ett inslag om Nobel i Rinkeby och Tensta.

Esra Gomaa från Enbacksskolan berättade att klassen har läst om tidigare Nobelpristagare i litteratur och läst några dikter av Louise Glück.

– Jag tyckte väldigt mycket om ”Avtagande vind” för att den handlade om skapelsen och det var en gudomlig röst som berättade. Det handlade mycket om att vi människor var giriga och bara ville ha mer. Vi ville ha saker som vi inte kunde få, sa Esra Gomaa.

Salma Abdir Kadir blev berörd av dikten ”Förlorad kärlek” och berättade om det:

– Den handlade om att hennes mamma drogs ner till jorden på grund av att hennes lillasyster hade dött. Det är väldigt många människor som tänker att om en person som man älskar väldigt mycket dör, så tror man att man inte får vara glad och leva vidare. Ja, den berörde en väldigt mycket.

Lyssna på hela inslaget:

Läs eller lyssna på artikeln här.

Kategorier
2020 Media Nyheter

Opsis och Nyhetsbyrån Järva

I senaste numret av tidskriften Opsis Barnkultur (nummer 4/2020) kan man läsa om vårt arbete. Där finns också några utdrag från det häfte som vi hart gjort tillsammans. Det är barn från Enbacksskolan i Tensta samt Askebyskolan och Kvarnbyskolan i Rinkby har gjort häftet, vilket inte framgår i artikeln.

Läs hela artikeln här.

Nyhetsbyrån Järva skriver om att avslutningen inte blir som vanligt i år, utan digital och öppen för alla.

Läs hela artikeln här.

Kategorier
2020 Glück Klassrummet Rinkeby bibliotek

Nu blommar tittskåpet

På Rinkeby bibliotek finns ett tittskåp som varje år får en ny sektion tillägnad årets Nobelpristagare i litteratur. I år har en grupp elever på Askebyskolan i Rinkeby gjort ett tittskåp om Louise Glück och hennes poesi.

Fyra elever sitter och ritar vid ett bord.
Eleverna tecknar blommor och blad. Foto: Sofia Lindblom

Inspirationen hämtades från Glücks diktsamling ”Vild iris”. Vi har tittat på bilder av olika blommor och ritat egna blommor med färgpennor. Många av blommorna i ”Vild iris” känner vi igen från vår svenska natur.

Tittskåpet står på Rinkeby bibliotek och innehåller scener om de senaste årens litteraturpristagare. Eleverna har arbetat under ledning av skolbibliotekarie Sofia Lindblom och Lotta Silfverhielm som är tecknare.

Lotta Silfverhielm och eleverna samtalar. Foto: Sofia Lindblom
Nu återstår bara att montera tittskåpet på Rinkeby bibliotek. Foto: Sofia Lindblom
Kategorier
Glück Klassrummet

Dikttolkning i medvind

Är 15-åringar intresserade av poesi? Hur vana är de att tala om dikter? Är Nobelpristagare angelägen läsning på högstadiet? Sådana frågor surrar i huvudet när jag kliver in i klassrummet med kopiorna av den dikt jag har valt att läsa tillsammans med klassen.

Efter förra lektionen då eleverna blev omedelbart berörda av dikten ”Förlorad kärlek” ville jag ge dem något mer utmanande. Det svåra var inte att hitta en dikt som skulle funka, utan att välja en av många.

Den valda dikten

Det blev till sist ”Avtagande vind” ur ”Vild iris”, översatt till svenska av Jonas Brun. I dikten finns en tydlig röst, men den skiljer sig från rösten i den första dikten vi läste. Men vem tillhör den? Och vilka riktar den sig till? Här finns också många konkreta bilder, men hur hör de ihop med de existentiella tankarna som texten ger uttryck för – trädgården, fågelns flykt och äppelträdet till exempel? Och vilken är ”gåvan som var avsett för en annan skapelse”?

Avstamp i Tranströmer

Innan vi läste dikten berättade jag om att den senaste poeten som fick Nobelpriset i litteratur var Tomas Tranströmer, som kom till Rinkeby bibliotek 2011. Sedan tittade vi på en film med de barn från Rinkeby som var med då. Det kan vara svårt att tala om poesi, och jag ville att klassen skulle få se hur andra ungdomar har närmat sig poesin och formulerat sig om den. Att kunna använda material från tidigare års arbete med Nobel i Rinkeby känns värdefullt och ger en historisk förankring åt det vi gör nu.

I första gruppen blev det lite fnissigt redan under filmen, och det höll i sig resten av lektionen. Vi läste dikten högt två gånger, sedan fick eleverna välja ut en rad som de tyckte om. Till sist diskuterade vi dikten i helklass och avslutade med att eleverna fick skriva ner sina tankar. Det gick bra, men samtidigt kände både läraren Anna Lindgren och jag att det kunde bli ännu bättre.

Samtal i smågrupper

Inför den andra gruppen bestämde vi oss för att justera upplägget och låta eleverna diskutera dikten i mindre grupper. Vi bad dem då att fundera på följande:

  • Vad tycker du om i dikten?
  • Vilken känsla uppfattar du?
  • Vad undrar du över?
  • Vem tillhör rösten i dikten?

Grupperna började genast diskutera. Vi vuxna gick runt och lyssnade. En flicka tyckte att rösten i dikten skulle kunna tillhöra en mamma som talar till sina barn.

– Ni vet, det finns vissa mammor som hela tiden säger ”Jag gav dig allt, jag bar dig i åtta månader och sådant”.

– Håller ni med? frågade jag de andra i gruppen.

Efter lite funderingar sa annan flicka sa att det kanske kunde vara en gudomlig röst.

– Vad i texten får dig att tro det?

– Det här att ”jag gav er alla gåvor” och ”jag skapade er”.

Vi provade att läsa dikten som om det var guds röst. Skulle det kunna var så? Vem är det i så fall gud vänder sig till?

– Människorna, svarade alla.

– Men er första tolkning behöver ju inte vara fel, sa jag. Finns det några likheter mellan att vara förälder och att vara gud?

– Ja, man har makt, svarade en pojke blixtsnabbt.

Samtalet fortsatte. En elev funderade på om Louise Glück tror på gud.

– Behöver man vara troende för att skriva så här?

– Ja.

– Nej, man kan skriva om gud som en fantasi.

Elevernas frågor

I andra grupper väckte den sista strofen frågor. Vad betyder det egentligen att

era liv är fågelns flykt

som börjar och slutar i stillhet –

som börjar och slutar, till formen lik

bågen som går från den vita björken

fram till äppelträdet.

Hos en pojke glittrade blicken när han tog ordet:

– Det är som ett spjut som kastas och träffar någonstans, sa han.

– Fint, du är så inne i dikten att du får upp andra bilder i huvudet! Men vad betyder det att livet är som en båge?

– Att det har en början och ett slut.

Tolkning av trädgården

Anna och jag fortsatte att gå runt mellan grupperna och lyssna.

– Lyssna på den här tolkningen! sa Anna och bad mig komma till en grupp med fem pojkar.

En av dem sa att han trodde att bilden av trädgården var paradiset.

– Varifrån kommer bilden av paradiset?

– Från de abrahamitiska religionerna, sa en kille som dittills varit ganska tyst.

Läraren Anna Lindgren sa att elevernas tolkning även fick henne att se diktens röda tråd.

– Plötsligt hänger det ihop!

Vi letade fler spår från religiösa motiv i dikten.

– Äppelträdet, det är kunskapens träd!

– Ja, när Adam och Eva skapades …

Och så fortsatte samtalet.

Tankar om dikten

Efteråt var både Anna och jag helt uppfyllda av vilka fina och personliga tolkningar eleverna gjorde av Louise Glücks dikt. Vi behövde inte styra eller leda samtalen – ungdomarna hittade själva vägar in i texten och kunde relatera den till sina egna kunskaper, erfarenheter och föreställningar.

Lektionen avslutades med att eleverna fick skriva ner sina tankar. De kommer sedan att publiceras i det häfte som vi gör till årets Nobelpristagare. Louise Glück kommer givetvis att få ett exemplar.

Så här skrev två av eleverna om dikten ”Avtagande vind”:

Jag kände först medan jag läste dikten besvikelsen från en mamma. Att mamman gav allt barnen ville ha. Hon uppfostrade dem, gav dem det de behövde men att de sedan inte gjort något av sina liv. Men ju längre jag läste desto mer kopplade jag till gud och guds besvikelse över människorna. Att gud har skapat oss, gud har gett oss den blåa himlen och livets ljus, men vi gav inte tillbaka något som var värt allt vi fått. I dikten tror jag gud pratar om paradiset och att vi aldrig skulle komma dit. Ju längre livet går, desto närmare kommer vi det smärtsamma ödet.

Samuel

Jag tyckte om meningen ”Ju mer jag avlägsnar mig från er/desto tydligare ser jag er”. Känslan jag får av det här är att när man tar avstånd från olika människor kommer deras riktiga sidor fram. Jag tror gud tar avstånd från människor för att kolla ifall de fortfarande har hoppet kvar, och inte bara ger upp hoppet om att gud finns, typ som en prövning.

Ahmed

Annelie Drewsen, författare och projektledare

Kategorier
Glück Media Nyheter

Louise Glück avböjer – Stewe Claeson tackar ja

Ända sedan vi började arbete med Nobelpriset i Rinkeby och Tensta i september har vi varit inställda på att ingenting kommer att bli som vanligt i år. Vi har ändå hoppats att litteraturpristagaren skulle vilja medverka via videolänk vid vår avslutning i december.

Förra veckan meddelade tyvärr Louise Glück att hon inte kommer att medverka. I ett mejl skriver hon:

Thank you for the invitation to your remarkable district. I have, however, a very passionate aversion to Zoom and its relatives, so I must decline. But I thank you for introducing your students to my work. To poetry, really. I read it when I was very young and though I cannot have understood all the particulars of what I read, I could hear the tone. And this had a profound influence. 

Det är inte första gången en litteraturpristagare har avböjt att medverka och ofta har en översättare eller förläggare kommit i deras ställe. Vi kontaktade därför Stewe Claeson, som är en av två översättare till svenska. Han tackade genast ja och kommer att medverka vid vår avslutning i december.

Redan samma dag som elever fick beskedet rapporterade P4 Stockholm om nyheten. Hör Esra och Nobel i inslaget:

Länk: https://sverigesradio.se/artikel/7592054

Kategorier
Nyheter Priser och utmärkelser

Gunilla Lundgren prisas

I dagarna har Gunilla Lundgren blivit nominerad både till Astrid Lindgren Memorial Award (ALMA-priset) och tagit emot en fin medalj för sitt arbete med bland annat Nobel i Rinkeby. Alla vi som arbetar med Nobel i Rinkeby och Tensta är förstås mycket glada över att hennes arbete uppmärksammas. Grattis Gunilla!

Guldmedalj

Gunilla Lundgren ler och tar emot en medalj. Till höger om henne står Marianne af Malmborg som är ordförande i Kungliga Sällskapet Pro Patria.
Gunilla Lundgren tar emot guldmedaljen av Marianne af Malmborg som är ordförande i Kungliga Sällskapet Pro Patria. Foto: Ulf Lodin

Den 20 oktober 2020 fick Gunilla Lundgren ta emot Kungliga Sällskapet Pro Patrias guldmedalj i 12: storleken ”För medborgerliga förtjänster”.

– Först tänkte jag tacka nej, men så såg jag att både Gunilla Bergström och Anders Kompass fått medaljen och att sällskapet stöder många bra verksamheter för barn och unga. Jag tyckte om
prisceremonin, den var värdig och utan överdrifter. Arbetet med romska barn och Nobelpriset beskrivs bra, hälsar Gunilla Lundgren.

Läs mer om Kungliga sällskapet Pro Patria på webbplatsen.

ALMA-nominering

När nomineringarna inför ALMA-priset 2021 tillkännagavs fanns 263 kandidater från 69 länder på listan. Ett nytt namn i år är Gunilla Lundgren som nomineras för sitt arbete som läsfrämjare.

Förutom att hon arbetat med Nobel i Rinkeby i över 30 år driver hon Le Glatenge Pen Club, en romsk skrivarklubb för barn i Rinkeby, och har genomfört läs- och skrivutvecklande projekt i Sydafrika.

Läs mer om Gunillas arbete på hennes webbsida.

Här finns hela listan med de nominerade!