Kategorier
Nyheter

Rinkeby – Världens torg i 50 år

Stadsdelen Rinkeby fyller 50 år i år, vilket bland annat uppmärksammas med en ny bok av Rinkebybor och Gunilla Lundgren.

I november 2021 fyller Rinkeby femtio år. Stadsdelen är omskriven och omdebatterad ända sedan den byggdes men hittills saknar den en skriven historia. Gunilla Lundgren har skrivit böcker och gjort filmer, flerspråkiga häften och utställningar tillsammans med barn och unga i Rinkeby ända sedan stadsdelen började byggas i slutet av 1960-talet. Nu har hon sökt upp både nyinflyttade Rinkebybor och barn och unga som hon samarbetat med tidigare. Deras texter och bilder har hon sammanställt till en bok lika komplex och mångsidig som stadsdelen. ”Rinkeby – Världens torg i 50 år” innehåller bidrag från barn, unga, fritidsledare, föräldrar, restaurangarbetare liksom från Rinkebybor som blivit skådespelare, författare och fotbollsspelare; texter och bilder av bland andra Özz Nûjen, Alexandra Pascalidou och Martin Mutumba finns med. Sammanlagt finns här texter på 20 språk. Tillsammans är detta en unik och berörande skildring av en stadsdel i ständig förvandling.

Ur innehållet: Rinkeby Torg, tunnelbanan, Rinkebys träd, biblioteket, Rinkebys tidiga historia, Folkets Hus, affärer och cafeér, Nobel i Rinkeby. Boken är formgiven av Arina Stoenescu.

Ända sedan 1980-talet har Nobelpristagare i litteratur kommit till Rinkeby bibliotek för att träffa stadsdelens unga och motta ett häfte, skrivet och tecknat av de unga.

Några reaktioner av pristagarna:

Dario Fo 1997: ”Kära ni alla, det är svårt att inte bli så rörd att man börjar gråta. Att se er tillsammans så här, förenade i vänskap, det ger mig hopp för framtiden.”

Mario Vargas Llosa i tidningen El Pais 2010: ”Av den svindlande mängd saker jag gjorde och såg under de åtta dagar jag nyligen tillbringade i Stockholm var det få som rörde mig så som den eftermiddag jag tillbringade i Rinkeby.”

”Era tolkningar av Tomas dikter är något av de finaste vi hört”, sa Monika Tranströmer 2011.

”Bäst på hela veckan!”, försäkrade Kazuo Ishiguro 2017.

”Jag är så rörd och imponerad. Tack för att ni visat barnen att poesi kan trösta. Och också skärpa våra sinnen”, skrev Louise Glück 2020.

*

Boken ”Rinkeby – Världens torg i 50” år ges ut av Dokument Press.

Läs mer på förlagets webbplats!

Kategorier
2021 Nyheter

Stöd till vårt arbete

Vi är mycket glada över att Gålöstiftelsen och Stockholms stad ger stöd till årets arbete med Nobel i Rinkeby och Tensta. Dessutom har Kungliga Patriotiska Sällskapet beviljat stöd för digitalisering av arkivmaterial, så att vi kan öppna ett digitalt arkiv.

Sedan 1988 har barn i stadsdelen Rinkeby arbetat med Nobelpriset och särskilt litteraturpristagaren. Under drygt 30 år har många av pristagarna besökt Rinkeby bibliotek och tagit emot barnens hyllningar. Sedan 2019 ingår även stadsdelen Tensta.

I år firar stadsdelen Rinkeby 50 år, och Gunilla Lundgren firar lika många år som författare verksam i Rinkeby. Hon är en av initiativtagarna till Nobel i Rinkeby och driver arbetet vidare tillsammans med Annelie Drewsen. I år kommer barn från Enbacksskolan i Tensta samt Kvarnbyskolan och Askebyskolan i Rinkeby att arbeta med Alfred Nobel, Nobelpriset och litteraturpristagaren.

Föreningen Textpiloterna bidrar till vårt arbete genom att söka ekonomiskt stöd samt dokumentera och sprida erfarenheter från projektet. Till årets genomförande har Textpiloterna beviljats medel från Gålöstiftelsen och Kungliga Patriotiska Sällskapet. Dessutom har Stockholms stad beviljat kulturstöd till vårt arbete.

Snart sätter vi igång. Följ vårt arbete hela hösten här på bloggen!

Kategorier
Nyheter Priser och utmärkelser

Stefan Ljungdahl prisas

Stefan Ljungdahl på Enbacksskolan i Tensta är en av de lärare som tilldelas Svenska Akademiens svensklärarpris 2021. Han har arbetat med Nobel i Rinkeby och Tensta de senaste två åren och vi vill givetvis framföra våra varmaste gratulationer till Stefan!

Läs mer om svensklärarpriset här.

Nyhetsbyrån Järva intervjuar Stefan om priset.

Stefan Ljungdahl diskuterar litteratur och språk med en elev.
Kategorier
2020 Glück Klassrummet

Elevernas reflektioner

Vad tyckte eleverna om att arbeta med Nobelpriset 2020, året då ingenting blev som vanligt på grund av pandemin? Så här skrev några av eleverna i klass 9 på Enbacksskolan i Tensta.

Jag tycker att det roligaste vi gjorde var att gå på Nobelprismuseet. Jag var också med på radio, det var roligt att prata om vad vi hade gjort.

Nima

*

Jag har varit på Nobelmuseet och jag är med i tidningen Opsis. Ända sedan jag var liten har jag drömt om att vara med i en tidning.

Isak

*

Vi besökte Nobelmuseet och där fick vi veta vem pristagaren var. Det var så klart Louise Glück. Jag fick också tillfälle att uttala mig i radio, vilket var väldigt häftigt för mig.

Nobel

*

Tack för den här möjligheten! Det har varit en rolig men pressad period. Jag tyckte verkligen om att läsa hennes texter och jag har lärt mig väldigt mycket. Dessa minnen kommer vara med mig för resten av mitt liv, till exempel när vi satt på Nobelmuseet och väntade på att få reda på vem Nobelpristagaren var. Men däremot har det varit läskigt att medverka i tv och radio. Men nu har man också sådana minnen. Jag ser fram emot att se nästa års elever göra detta.

Esra

*

Innan Nobelarbetet var jag inget fan av dikter, men efter att ha läst några av Louise Glücks texter har jag fått en bättre syn generellt på dikter. Nu kan jag läsa dikter på ett annat sätt än tidigare och uppskattar och beundrar djupet som speglas i några korta meningar.


Selma

*

Jag tyckte väldigt mycket om att läsa Louise Glücks dikter. Min favoritdikt är ”Förlorad kärlek”, för att den var sorglig och tänk att barnet växer upp och fick veta att hennes syrra dog.

Mohamed A

*

I början tror jag inte att någon var så taggad på arbetet med Nobel, men jag tror att folk blev mer taggade genom arbetet. Speciellt när det fick så mycket uppmärksamhet.

Det som blev priset efter arbetet var att Louise Glück mejlade tillbaka till oss. Det var dock synd att i inte fick träffa henne.

Amira

*

Det jag tycker om med Nobelarbetet är att vi lärde oss poesi och hur man förstår poesi. Andra bra grejer var att vi kunde reflektera om vad vi läste. Tredje bra grejen är att Louise Glück svarade på våra meddelanden. Det dåliga var att vi inte gick till Rinkeby bibliotek och inte fick träffa Glück IRL.

Mohamed

*

Jag vill tacka alla som deltog i detta roliga projekt för att vi fick en sådan möjlighet att få arbeta och på något sätt få kontakt med årets Nobelpristagare. Trist att Louise Glück inte ville vara med på videosamtalet där bland annat Stewe Claeson och Gunilla Lundgren deltog. Personligen tyckte jag att det var superkul att arbeta med Louise Glück, alla teckningar, målningar och all text. Jag har många minnen som jag aldrig kommer att glömma.

Edanur

*

Jag tycker att detta arbete har varit det mest unika arbete vi har jobbat med. Vi fick göra flera olika typer av uppgifter. Vi fick rita, vara med i filmer och arbeta med poesi. Det var tråkigt att vi inte fick träffa Louise Glück men det viktiga är upplevelsen.

Zein

*

Jag tycker att det var roligt att jobba med Louise Glück och läsa henes dikter. Det var tråkigt att vi inte fick träffa henne på grund av covid-19. Jag hoppas att vi får träffa henne nångång.

Ismail

*

Mina ögon öppnades för en ny värld: poesi. Nåt jag inte visste om innan men som jag är väldigt tacksam över att jag vet om nu.

Zeinab

*

Det var roligt att jobba med Nobelpriset och få lära oss om poesi. Jag tycker att poesi öppnar dörrar man inte visste man hade.

Zahra

Kategorier
2020 Glück Media

P4 om Glücks svar

Den 30 januari sände P4 Stockholm ett inslag om att Louise Glück har skickat mejl till eleverna på Enbacksskolan och gärna vill träffa dem. Lyssna på det här.

Kategorier
2020 Glück Nyheter

Mejl från Louise Glück

I december skickade vi ett paket till Louise Glück. Det innehöll vårt Nobelhäfte, ett målat porträtt och ett handskrivet brev undertecknat av alla elever i årskurs 9 på Enbacksskolan i Tensta.

Vi kunde följa sändningen och såg att det levererades till hennes dörr den 21 december. Då skickade vi en länk till filmerna som vi hade gjort istället för mottagningen på Rinkeby bibliotek.

Louise Glück svarade en stund senare:

The films are amazing — so moving. Thank you for showing these children that poetry can console. And also sharpen our minds

Warmest regards to you all

Louise

Hon undrade också hur hon skulle öppna paketet utan att skada innehållet. (Vi hade tejpat det omsorgsfullt.)

I don’t want to damage the contents!

Vi skickade ett mejl och förklarade bästa sättet att öppna försändelsen. Efter en stund skrev Louise Glück igen:

I am so moved and so impressed. I will write more soon. 

Louise

Sedan blev det jul och nyår. Den 7 januari, alltså dagen efter stormningen av Kapitolium i Washington, plingade det till i inkorgen igen. Louise Glück skrev:

I’m sorry to be so late.  I’ve actually been reading the children’s words, looking at their art, this whole time. I brought the book with me when I flew from Boston to California. (…) But California is very changed, as most places are these days, and the book has been a consolation.  

I’m especially impressed by the students who are, it seems, blunt and candid. (…)

How old are they, I wonder?   

I hope that we 2020 laureates do actually get invited next year, and that I will be able to meet these children , or some at least. I can’t imagine how you teach a novelist–

Sincerely,

Louise

Kategorier
2020 Glück Rinkeby bibliotek

Titta på tittskåpet!

Nu är tittskåpet som inspirerats av Louise Glücks diktsamling ”Vild iris” på plats på Rinkeby bibliotek. Eleverna och bibliotekarie Sofia Lindblom från Askebyskolan besökte det helt nyrenoverade biblioteket tidigare i veckan för att montera tittskåpet, som de har gjort tillsammans med Lotta Silfverhielm.

Montern tillhör Nobelprismuseet och innehåller tittskåp om de senaste årens Nobelpristagare i litteratur. Besök gärna Rinkeby bibliotek för att ta en titt – men inte just nu. Tills vidare är det endast öppet för nödvändiga besök.

Se filmen om tittskåpet

Läs en artikel om det nyrenoverade biblioteket här.

Kategorier
2020 Glück

Gunillas krönika

”Jag brukar säga att Rinkeby och de romska barnen gjorde mig till författare. Jag kom till Rinkeby 1971 och skrev min första bok här tillsammans med tre romska tonårsflickor. De var statslösa och nyanlända från kåkstäder i Spanien. I Rinkeby fick de moderna lägenheter med rinnande vatten i badrum och kök. Deras klasskamraters föräldrar kom ofta från Norrland, Finland, Turkiet eller forna Jugoslavien.”

Så inleder Gunilla Lundgren sin krönika om Nobel i Rinkeby och Tensta 2020 på Svenska Barnboksakademiens webbplats.

Läs hela krönikan här!

Kategorier
2020 Glück Klassrummet

Välkommen till Rinkeby!

Med denna film vill barnen på Kvarnbyskolan hälsa Louise Glück och alla andra välkomna till Rinkeby när pandemin är över.

Därefter kommer några glimtar från Askebyskolans bibliotek där en grupp barn gjort ett tittskåp med inspiration från ”Vild iris ”.

Tittskåpet finns nu att se på Rinkeby bibliotek. Välkommen!

Kategorier
2020 Glück

Luciatåget

Varje år brukar barn från Rinkeby uppvakta Nobelpristagaren i litteratur med ett luciatåg under mottagningen på Rinkeby bibliotek. I år blev det ingen mottagning, men barnen vill ändå sjunga för Louise Glück och alla er andra.

I videon framträder Askebyskolans kör under ledning av Rolando Pomo. Hans-Ove Olsson ackompanjerar på piano.

Kategorier
2020 Glück

Elenas ord på Dramaten

Idag hyllades Louise Glück på Dramaten med en traditionell Nobelläsning i samarbete med Stockholms stadsbibliotek.

Under inledningen berättade Sonja Schwarzenberger om Nobel i Rinekby och Tensta. Hon läste också upp ett citat ur vårt Nobelhäfte, en reflektion av Elena om Louise Glücks största livsfråga.

Se hela sändningen i videon här nedanför eller gå direkt till 9:30 för att lyssna på det som handlar om Nobel i Rinkeby och Tensta.

Kategorier
2020 Glück Klassrummet

Dear Louise,

In our booklet, we share some of our reflections on your poems. We have also made this short film for you.

Kära Louise!

I Nobelhäftet delar vi med oss av våra tankar om dina dikter. Vi har också gjort den här filmen till dig.

Kategorier
2020 Glück Media Nyheter

Kulturnyheterna idag

Idag – på självaste Nobeldagen! – sände Kulturnyheterna i SVT ett inslag om hur niorna på Enbacksskolan i Tensta har arbetat med Louise Glücks poesi.

Länk till hela sändningen.

Kategorier
2020 Alfred Nobel Glück

Nobelhäftet 2020

Sedan 1988 har barn i Rinkeby – och numera även Tensta – gjort ett häfte till årets Nobelpristagare.

Häfte. Det låter kanske som något litet, något obetydligt. Men det var där allt började, när konstvetaren Elly Berg och författare Gunilla Lundgren kom på idén att göra ett häfte till litteraturpristagaren Naguib Mahfouz tillsammans med arabisktalande barn i Stockholm och deras modersmålslärare.

Än idag är häftet kärnan i Nobel i Rinkeby och Tensta. Det är där flera månaders arbete presenteras och bevaras för eftervärlden. Det är där barnen berättar om Alfred Nobel liv, skriver egna dikter, berättar om sina stadsdelar och tolkar litteraturpristagaren på svenska och litteraturpristagarens språk.

Ett uppslag med teckningar och tankar om Louise Glücks dikter.

I år har barn och ungdomar på tre skolor och biblioteket i Rinkeby tillsammans gjort Nobelhäftet. I vanliga fall överlämnas det till litteraturpristagaren vid besöket på Rinkeby bibliotek, men Louise Glück kommer att få sitt häfte på posten.

Vill du bläddra i vårt häfte?

Klicka här för att ladda ner Nobelhäftet 2020.

Tecknade maskrosfrön som flyger.
En teckning av Natalie Ratnayake ur Nobelhäftet 2020.
Kategorier
2020 Glück Media

Vår avslutning i P4

Idag var det avslutning för Nobel i Rinkeby och Tensta. Eleverna i årskurs 9 på Enbacksskolan i Tensta träffade Stewe Claeson, som översatt två av Louise Glücks diktsamlingar till svenska, i ett digitalt samtal. P4 Stockholm var på plats och rapporterade.

Lyssna på inslaget här:

Ett längre inlägg om avslutningen kommer snart här på bloggen!

Kategorier
2020 Glück Klassrummet

Vackert välkomnande

På Kvarnbyskolan har barnen gjort vackra välkomst-skyltar på sina modersmål till Nobelhäftet och årets pristagare. Detta ledde till ett fint samarbete med barnens familjer. Föräldrar och äldre syskon engagerades och hjälpte till med såväl översättning som stavning och inför filminspelningen övade de små åttaåringarna både hemma och i skolan. När filmaren kom till skolan var barnen trygga och kunde med stolthet visa upp sin språkliga rikedom.

En vägg i klassrummet pryds nu av barnens skyltar, tillsammans med information om Alfred Nobel, Nobelpriset och Louise Glück. På Nobeldagen den 10 december ska lärarna läsa en dikt av Glück högt för klassen.

Lärarna Karin Liljeholm och Nikita Christoffersson visar upp Nobelhäftet och det uppslag som eleverna i klass 2 A har gjort. Foto: Annelie Drewsen
En vägg i klassrummet tillägnas Nobelpriset 2020, med alla fina skyltar som barnen gjorde. Foto: Annelie Drewsen

Klicka här för att bläddra i Nobelhäftet 2020.

Kategorier
2020 Glück Media Nyheter

Esra och Salma i Kulturnytt

Idag inleds Nobelveckan och i radions Kulturnytt sändes ett inslag om Nobel i Rinkeby och Tensta.

Esra Gomaa från Enbacksskolan berättade att klassen har läst om tidigare Nobelpristagare i litteratur och läst några dikter av Louise Glück.

– Jag tyckte väldigt mycket om ”Avtagande vind” för att den handlade om skapelsen och det var en gudomlig röst som berättade. Det handlade mycket om att vi människor var giriga och bara ville ha mer. Vi ville ha saker som vi inte kunde få, sa Esra Gomaa.

Salma Abdir Kadir blev berörd av dikten ”Förlorad kärlek” och berättade om det:

– Den handlade om att hennes mamma drogs ner till jorden på grund av att hennes lillasyster hade dött. Det är väldigt många människor som tänker att om en person som man älskar väldigt mycket dör, så tror man att man inte får vara glad och leva vidare. Ja, den berörde en väldigt mycket.

Lyssna på hela inslaget:

Läs eller lyssna på artikeln här.

Kategorier
2020 Media Nyheter

Opsis och Nyhetsbyrån Järva

I senaste numret av tidskriften Opsis Barnkultur (nummer 4/2020) kan man läsa om vårt arbete. Där finns också några utdrag från det häfte som vi hart gjort tillsammans. Det är barn från Enbacksskolan i Tensta samt Askebyskolan och Kvarnbyskolan i Rinkby har gjort häftet, vilket inte framgår i artikeln.

Läs hela artikeln här.

Nyhetsbyrån Järva skriver om att avslutningen inte blir som vanligt i år, utan digital och öppen för alla.

Läs hela artikeln här.

Kategorier
2020 Glück Klassrummet Rinkeby bibliotek

Nu blommar tittskåpet

På Rinkeby bibliotek finns ett tittskåp som varje år får en ny sektion tillägnad årets Nobelpristagare i litteratur. I år har en grupp elever på Askebyskolan i Rinkeby gjort ett tittskåp om Louise Glück och hennes poesi.

Fyra elever sitter och ritar vid ett bord.
Eleverna tecknar blommor och blad. Foto: Sofia Lindblom

Inspirationen hämtades från Glücks diktsamling ”Vild iris”. Vi har tittat på bilder av olika blommor och ritat egna blommor med färgpennor. Många av blommorna i ”Vild iris” känner vi igen från vår svenska natur.

Tittskåpet står på Rinkeby bibliotek och innehåller scener om de senaste årens litteraturpristagare. Eleverna har arbetat under ledning av skolbibliotekarie Sofia Lindblom och Lotta Silfverhielm som är tecknare.

Lotta Silfverhielm och eleverna samtalar. Foto: Sofia Lindblom
Nu återstår bara att montera tittskåpet på Rinkeby bibliotek. Foto: Sofia Lindblom
Kategorier
Glück Klassrummet

Dikttolkning i medvind

Är 15-åringar intresserade av poesi? Hur vana är de att tala om dikter? Är Nobelpristagare angelägen läsning på högstadiet? Sådana frågor surrar i huvudet när jag kliver in i klassrummet med kopiorna av den dikt jag har valt att läsa tillsammans med klassen.

Efter förra lektionen då eleverna blev omedelbart berörda av dikten ”Förlorad kärlek” ville jag ge dem något mer utmanande. Det svåra var inte att hitta en dikt som skulle funka, utan att välja en av många.

Den valda dikten

Det blev till sist ”Avtagande vind” ur ”Vild iris”, översatt till svenska av Jonas Brun. I dikten finns en tydlig röst, men den skiljer sig från rösten i den första dikten vi läste. Men vem tillhör den? Och vilka riktar den sig till? Här finns också många konkreta bilder, men hur hör de ihop med de existentiella tankarna som texten ger uttryck för – trädgården, fågelns flykt och äppelträdet till exempel? Och vilken är ”gåvan som var avsett för en annan skapelse”?

Avstamp i Tranströmer

Innan vi läste dikten berättade jag om att den senaste poeten som fick Nobelpriset i litteratur var Tomas Tranströmer, som kom till Rinkeby bibliotek 2011. Sedan tittade vi på en film med de barn från Rinkeby som var med då. Det kan vara svårt att tala om poesi, och jag ville att klassen skulle få se hur andra ungdomar har närmat sig poesin och formulerat sig om den. Att kunna använda material från tidigare års arbete med Nobel i Rinkeby känns värdefullt och ger en historisk förankring åt det vi gör nu.

I första gruppen blev det lite fnissigt redan under filmen, och det höll i sig resten av lektionen. Vi läste dikten högt två gånger, sedan fick eleverna välja ut en rad som de tyckte om. Till sist diskuterade vi dikten i helklass och avslutade med att eleverna fick skriva ner sina tankar. Det gick bra, men samtidigt kände både läraren Anna Lindgren och jag att det kunde bli ännu bättre.

Samtal i smågrupper

Inför den andra gruppen bestämde vi oss för att justera upplägget och låta eleverna diskutera dikten i mindre grupper. Vi bad dem då att fundera på följande:

  • Vad tycker du om i dikten?
  • Vilken känsla uppfattar du?
  • Vad undrar du över?
  • Vem tillhör rösten i dikten?

Grupperna började genast diskutera. Vi vuxna gick runt och lyssnade. En flicka tyckte att rösten i dikten skulle kunna tillhöra en mamma som talar till sina barn.

– Ni vet, det finns vissa mammor som hela tiden säger ”Jag gav dig allt, jag bar dig i åtta månader och sådant”.

– Håller ni med? frågade jag de andra i gruppen.

Efter lite funderingar sa annan flicka sa att det kanske kunde vara en gudomlig röst.

– Vad i texten får dig att tro det?

– Det här att ”jag gav er alla gåvor” och ”jag skapade er”.

Vi provade att läsa dikten som om det var guds röst. Skulle det kunna var så? Vem är det i så fall gud vänder sig till?

– Människorna, svarade alla.

– Men er första tolkning behöver ju inte vara fel, sa jag. Finns det några likheter mellan att vara förälder och att vara gud?

– Ja, man har makt, svarade en pojke blixtsnabbt.

Samtalet fortsatte. En elev funderade på om Louise Glück tror på gud.

– Behöver man vara troende för att skriva så här?

– Ja.

– Nej, man kan skriva om gud som en fantasi.

Elevernas frågor

I andra grupper väckte den sista strofen frågor. Vad betyder det egentligen att

era liv är fågelns flykt

som börjar och slutar i stillhet –

som börjar och slutar, till formen lik

bågen som går från den vita björken

fram till äppelträdet.

Hos en pojke glittrade blicken när han tog ordet:

– Det är som ett spjut som kastas och träffar någonstans, sa han.

– Fint, du är så inne i dikten att du får upp andra bilder i huvudet! Men vad betyder det att livet är som en båge?

– Att det har en början och ett slut.

Tolkning av trädgården

Anna och jag fortsatte att gå runt mellan grupperna och lyssna.

– Lyssna på den här tolkningen! sa Anna och bad mig komma till en grupp med fem pojkar.

En av dem sa att han trodde att bilden av trädgården var paradiset.

– Varifrån kommer bilden av paradiset?

– Från de abrahamitiska religionerna, sa en kille som dittills varit ganska tyst.

Läraren Anna Lindgren sa att elevernas tolkning även fick henne att se diktens röda tråd.

– Plötsligt hänger det ihop!

Vi letade fler spår från religiösa motiv i dikten.

– Äppelträdet, det är kunskapens träd!

– Ja, när Adam och Eva skapades …

Och så fortsatte samtalet.

Tankar om dikten

Efteråt var både Anna och jag helt uppfyllda av vilka fina och personliga tolkningar eleverna gjorde av Louise Glücks dikt. Vi behövde inte styra eller leda samtalen – ungdomarna hittade själva vägar in i texten och kunde relatera den till sina egna kunskaper, erfarenheter och föreställningar.

Lektionen avslutades med att eleverna fick skriva ner sina tankar. De kommer sedan att publiceras i det häfte som vi gör till årets Nobelpristagare. Louise Glück kommer givetvis att få ett exemplar.

Så här skrev två av eleverna om dikten ”Avtagande vind”:

Jag kände först medan jag läste dikten besvikelsen från en mamma. Att mamman gav allt barnen ville ha. Hon uppfostrade dem, gav dem det de behövde men att de sedan inte gjort något av sina liv. Men ju längre jag läste desto mer kopplade jag till gud och guds besvikelse över människorna. Att gud har skapat oss, gud har gett oss den blåa himlen och livets ljus, men vi gav inte tillbaka något som var värt allt vi fått. I dikten tror jag gud pratar om paradiset och att vi aldrig skulle komma dit. Ju längre livet går, desto närmare kommer vi det smärtsamma ödet.

Samuel

Jag tyckte om meningen ”Ju mer jag avlägsnar mig från er/desto tydligare ser jag er”. Känslan jag får av det här är att när man tar avstånd från olika människor kommer deras riktiga sidor fram. Jag tror gud tar avstånd från människor för att kolla ifall de fortfarande har hoppet kvar, och inte bara ger upp hoppet om att gud finns, typ som en prövning.

Ahmed

Annelie Drewsen, författare och projektledare

Kategorier
Glück Media Nyheter

Louise Glück avböjer – Stewe Claeson tackar ja

Ända sedan vi började arbete med Nobelpriset i Rinkeby och Tensta i september har vi varit inställda på att ingenting kommer att bli som vanligt i år. Vi har ändå hoppats att litteraturpristagaren skulle vilja medverka via videolänk vid vår avslutning i december.

Förra veckan meddelade tyvärr Louise Glück att hon inte kommer att medverka. I ett mejl skriver hon:

Thank you for the invitation to your remarkable district. I have, however, a very passionate aversion to Zoom and its relatives, so I must decline. But I thank you for introducing your students to my work. To poetry, really. I read it when I was very young and though I cannot have understood all the particulars of what I read, I could hear the tone. And this had a profound influence. 

Det är inte första gången en litteraturpristagare har avböjt att medverka och ofta har en översättare eller förläggare kommit i deras ställe. Vi kontaktade därför Stewe Claeson, som är en av två översättare till svenska. Han tackade genast ja och kommer att medverka vid vår avslutning i december.

Redan samma dag som elever fick beskedet rapporterade P4 Stockholm om nyheten. Hör Esra och Nobel i inslaget:

Länk: https://sverigesradio.se/artikel/7592054

Kategorier
Nyheter Priser och utmärkelser

Gunilla Lundgren prisas

I dagarna har Gunilla Lundgren blivit nominerad både till Astrid Lindgren Memorial Award (ALMA-priset) och tagit emot en fin medalj för sitt arbete med bland annat Nobel i Rinkeby. Alla vi som arbetar med Nobel i Rinkeby och Tensta är förstås mycket glada över att hennes arbete uppmärksammas. Grattis Gunilla!

Guldmedalj

Gunilla Lundgren ler och tar emot en medalj. Till höger om henne står Marianne af Malmborg som är ordförande i Kungliga Sällskapet Pro Patria.
Gunilla Lundgren tar emot guldmedaljen av Marianne af Malmborg som är ordförande i Kungliga Sällskapet Pro Patria. Foto: Ulf Lodin

Den 20 oktober 2020 fick Gunilla Lundgren ta emot Kungliga Sällskapet Pro Patrias guldmedalj i 12: storleken ”För medborgerliga förtjänster”.

– Först tänkte jag tacka nej, men så såg jag att både Gunilla Bergström och Anders Kompass fått medaljen och att sällskapet stöder många bra verksamheter för barn och unga. Jag tyckte om
prisceremonin, den var värdig och utan överdrifter. Arbetet med romska barn och Nobelpriset beskrivs bra, hälsar Gunilla Lundgren.

Läs mer om Kungliga sällskapet Pro Patria på webbplatsen.

ALMA-nominering

När nomineringarna inför ALMA-priset 2021 tillkännagavs fanns 263 kandidater från 69 länder på listan. Ett nytt namn i år är Gunilla Lundgren som nomineras för sitt arbete som läsfrämjare.

Förutom att hon arbetat med Nobel i Rinkeby i över 30 år driver hon Le Glatenge Pen Club, en romsk skrivarklubb för barn i Rinkeby, och har genomfört läs- och skrivutvecklande projekt i Sydafrika.

Läs mer om Gunillas arbete på hennes webbsida.

Här finns hela listan med de nominerade!

Kategorier
2020 Alfred Nobel Klassrummet

Alfred Nobel i Rinkeby

Varje tisdag träffas Bästa biblioteksklubben på Rinkeby bibliotek för att läsa och diskutera texter. Nu har vi lagt läsandet något åt sidan ett tag för att skriva en dikt till årets nobelhäfte. Utgångspunkten var: Om Alfred Nobel kom till oss i Rinkeby idag, vad skulle vi visa honom då?

Alla fantastiska barn i gruppen hade massor av förslag; basketkorgarna utanför Rinkeby fritidsgård, Spindelparken, den fina fontänen på torget, vårt apotek med alla mediciner som finns tack vare hans pristagare, den alltmer rättvisa världen m.m.

Ja, tänk så mycket fint vi har här på Järva och hur förvånad Alfred Nobel skulle bli om han fick uppleva det.

Lena Lanéus, bibliotekspedagog, Rinkeby bibliotek

Kategorier
2020 Glück Klassrummet

Ord som öppnar själen

”Din dikt öppnade mina ögon. Den väckte min själ.”
Så kan det låta när en 15-årig flicka formulerar sina tankar om en av Louise Glücks dikter.

Förra veckan fick eleverna i årskurs 9 på Enbacksskolan bekanta dig med årets Nobelpristagare i litteratur. Vi började med att lyssna på en intervju som gjordes strax efter att Louise Glück fick veta att hon tilldelats Nobelpriset:

Det är tre innehållsrika minuter, både för det som sägs och hur det sägs. Glücks eftertänksamhet och ovilja att ge snabba svar på komplexa frågor märks tydligt, liksom hennes morgontrötthet.  

Sedan läste vi prismotiveringen igen:

för hennes omisskännliga poetiska röst, som med sträng skönhet gör den enskilda människans existens universell.

Här finns det mycket att fundera över. Vad betyder omisskännlig? Vad är sträng skönhet? Och vad betyder det att göra en enskild människas existens universell?

Jag hade tagit med mig några blommor och en liten tomatplanta från min trädgård. Tomatplantan har jag drivit upp från ett skott från en större planta, och för mig är den en illustration av ett slags sträng skönhet. För att få en vacker och livskraftig tomatplanta måste man vara sträng – nypa skott och kanske beskära. Annars blir plantan klen och skranglig. På samma vis kan språket bli vackrare och kraftfullare av en sträng behandling.

Eleverna uppmuntrades att ha med sig formuleringarna från prismotivationen i det kommande arbetet.

Höstblommor och en tomatplanta som hade behövt en strängare behandling för att bli vacker. Foto: Annelie Drewsen.

Därefter berättade jag om Louise Glücks liv och verk. Det som verkade göra eleverna mest intresserade var hennes ungdomstid präglad av anorexia och psykoanalys. Hon har sagt att sjukdomen gjorde henne medveten om döden och samtidigt fick henne att inse att hon ville leva vidare. Vi talade också om de grekiska myterna som hennes föräldrar berättade under barndomen, och svensklärare Stefan Ljungdahl fick tillfälle att påminna klassen om vad de läste om i årskurs 7.

Jag berättade också att Glück tycker om att läsa deckare, bland annat av den svenska författaren Henning Mankell. I samlingen ”Averno” finns någonting från hans böcker i varje dikt, och hon har kallat den för sin ”hommage till Mankell”.

Stefan läser ”Förlorad kärlek” högt för klassen. Foto: Annelie Drewsen.

Lektionen avslutades med att vi tillsammans läste dikten ”Förlorad kärlek” ur diktsamlingen ”Ararat”. Först läste Stefan och jag dikten högt några gånger. En stund var klassrummet knäpptyst; dikten krävde det. Sedan fick eleverna välja en rad som de tyckte om. Många valde beskrivningen av hur moderns hjärta blev

mycket kallt, mycket hårt,
som ett litet halssmycke av järn.

Vi upptäckte hur bilden av halssmycket av järn hängde ihop med den sista strofen, där den döda systerns kropp

blev en magnet. Jag kunde känna hur den drog
min mors hjärta ned i jorden
för att det skulle växa.

Eleverna skriver reflektioner och tankar till Louise Glück. Foto: Annelie Drewsen.

Det fanns många tankar i de båda grupperna. En pojke ville berätta om sin egen syster och hur mycket han älskar henne.

En annan pojke sa:
– Jag tror att alla mammor skulle känna sig som mamman i den här dikten om de förlorade ett barn.

Han formulerade något av det som Svenska Akademien skrev i sin motivering – om att göra ”den enskilda människans existens universell” – men med helt vanliga ord. Jag tror faktiskt att Louise Glück föredrar de enklare orden. För när de träffar rätt kan de öppna själen.

Annelie Drewsen, författare och projektledare

Kategorier
2020 Glück Klassrummet

Årets pris går till …

Den 8 oktober var en stor dag. Då besökte klass 9 från Enbacksskolan Nobelprismuseet där de fick följa tillkännagivandet av Nobelpriset i litteratur 2020.

Det blev den amerikanska poeten Louise Glück som fick priset med följande motivering:

för hennes omisskännliga poetiska röst, som med sträng skönhet gör den enskilda människans existens universell.

Vi ser fram emot att läsa och tolka hennes dikter tillsammans, och hoppas att hon på något sätt vill möta oss i december.

Här är några bilder från dagen som även innehöll en visning av museet.

Foto: Anna Lindgren.

Klassen lyssnar på Stefan Ljungdahl inför besöket på Nobelprismuseet. Foto: Anna Lindgren.
Vi får veta mer om hur det går till att välja Nobelpristagare i litteratur. Foto: Anna Lindgren.
En bra dag med klassen! Foto: Anna Lindgren.
Vi lär oss mer om Alfred Nobel och hans liv. Foto: Anna Lindgren.
Hela klassen är samlad. Foto: Anna Lindgren.
Esra svarar på frågor från P4 Stockholms reporter Peter Johansson, som följer vårt arbete. Foto: Anna Lindgren.
Till sist fick vi veta vem som får årets litteraturpris: Louise Glück. Annika Hedås Falk ledde programmet efter tillkännagivandet. Foto: Anna Lindgren.
Kategorier
Klassrummet

Elever i P4 Stockholm

Inför tillkännagivandet av Nobelpriset i litteratur 2020 har P4 Stockholm intervjuat fyra av eleverna från Enbacksskolan om årets arbete med Nobel i Rinkeby och Tensta. De får dessutom ge förslag på pristagare.

Reporter är Peter Johansson.

Lyssna på inslaget här:

Länk: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=7569773

Kategorier
2020 Alfred Nobel Klassrummet

Startskottet på Enbacksskolan

I början av september var det äntligen dags att dra igång 2020 års arbete med Nobel i Rinkeby och Tensta. Precis som förra året är det klass 9 på Enbacksskolan i Tensta som studerar Alfred Nobels liv, årets litteraturpristagare och som förhoppningsvis får möta pristagaren i december.

Exakt hur själva avslutningen ska gå till i år är det ingen som vet ännu. Pandemin kommer definitivt att tvinga oss att hitta nya sätt att genomföra mottagningen på Rinkeby bibliotek. Men för oss som arbetar med Nobelpriset i Rinkeby och Tensta kommer arbetet att se ut ungefär som vanligt hela hösten.

Bild från Enbacksskolans Instragramkonto.

Det första vi gör är att studera Alfred Nobels liv, så att eleverna kan skriva en egen text och rita bilder om honom. Deras berättelse blir sedan en del av det häfte som pristagaren kommer att få i december.

Författaren Annelie Drewsen kom till Enbacksskolan för att berätta om Alfred Nobels liv. För att verkligen förstå kraften i nitroglycerinet såg vi på den här filmen:

Vilken smäll! Vilken tur att Alfred Nobel kom på att den explosiva vätskan blev betydligt mer säker att hantera om den blandades med kiselgur. Det var den blandningen han gav namnet dynamit.

Kategorier
2019 Rinkeby bibliotek Tokarczuk

Olga Tokarczuk på Rinkeby bibliotek

Under Nobelveckan 2020 besökte Olga Tokarczuk Rinkeby bibliotek. Elever från Enbacksskolan i Tensta och Knutbyskolan i Rinkeby höll i programmet och fick efteråt en lång pratstund med Tokarczuk över te och godsaker. Se några glimtar från mottagningen i den här filmen. 

Filmen är gjort av Andreas Nur på kulturförvaltningen i Stockholms stad. 

Kategorier
Handke Klassrummet

Handkes tack

Peter Handke som fick Nobelpriset i litteratur 2019 kom inte till Rinkeby bibliotek, utan fick ta emot sitt häfte samt ett porträtt som elever från Tensta och Rinkeby hade gjort. Överlämningen gjordes via Nobelprismuseet och Charlotta Jeppson.

I februari 2020 kom ett tackkort från Peter Handke till eleverna som hade läst ett stycke ur hans bok ”Barnberättelse” och delat med sig av sina reflektioner.

Kategorier
Nyheter Rinkeby bibliotek Tranströmer

Tomas Tranströmer på Rinkeby bibliotek

År 2011 tilldelades den svenska poeten Tomas Tranströmer Nobelpriset i litteratur och han kom till Rinkeby bibliotek. Där berättade eleverna från årskurs 8 i Rinkebyskolan om sina tolkningar av tre av hans dikter.

– Barnens tolkningar av Tomas dikter är bland de finaste Tomas hört, sa Monica Tranströmer i sitt tacktal.

I den här videon kan du se några av barnens tolkningar:

Videon är gjord av Rinkebyskolan, Gunilla Lundgren, Lotta Silfverhielm och Unga berättar, Kulturskolan Stockholm.

Läs även Gunilla Lundgrens krönikor om att läsa Tomas Tranströmer med världens barn på Svenska Barnboksakademiens webbsida:

Krönika 1

Krönika 2

Krönika 3

Kategorier
Alfred Nobel Nyheter

Ett samtal med Ingrid Carlberg

Den 27 november 2019 arrangerade Nobelprismuseet i Stockholm en lärarkväll med anledning av att Alfred Nobel undertecknade den slutgiltiga versionen av sitt testamente just det datumet.

Som en del av programmet fick besökarna lyssna på journalisten och författaren Ingrid Carlberg, som har skrivit en omfattande och mycket läsvärd biografi om Alfred Nobel. Jag hade glädjen att ställa frågorna på scen. Ett väldigt roligt uppdrag, särskilt med tanke på att jag har skrivit en lättläst biografi om Alfred Nobel tillsammans med Cilla Dalén.

Kategorier
Klassrummet Tokarczuk

Elevernas tankar efteråt

Den 11 december var det äntligen dags! Olga Tokarczuk kom till Rinkeby bibliotek för att möta elever från stadsdelarna Rinkeby och Tensta. Många fina reportage har publicerats i tidningar, radio och på tv. Men huvudpersonerna för festligheterna i Rinkeby – vid sidan av Nobelpristagaren själv – var barnen.

Det var de som välkomnade Olga Tokarczuk vid bilen, som visade henne till rätt plats,  som genomförde hela programmet på scenen och som sedan  sedan fick dricka te och prata med henne vid ett särskilt bord. Därför lämnar jag nu ordet till några av eleverna i årskurs 9 från Enbacksskolan. Här är deras tankar om mötet med Olga Tokarczuk. Vissa av texterna är förkortade.

Jag var med i framträdandet för Olga. Det var helt fantastiskt och mäktigt. Vi pratade om texten som Olga hade skrivit om att kvinnor fick sälja sina kroppar. Olga var väldigt ödmjuk och snäll. Hon lyssnade verkligen på oss och hon brydde sig verkligen. Vi fick också sitta med henne och ställa massa frågor. Som vad hon skulle göra med pengarna. Hon vill starta en stiftelse om våra problem i världen. Hon vill jobba för feminister och med klimatförändringar. Hon vill verkligen försöka förändra världen och göra det till en bättre plats. Vi alla kände en mäktig känsla igår. Vi alla hade våra roller och vi fick ta hand om en hel föreställning det kändes jättebra.

Sabrin

*

Olga pratade om feminism och naturen. Den optimistiska synen på framtiden i hennes tid och den negativa syn som vi har nuförtiden. Hon kom in som Moses och delade upp stället som Röda havet.

Kooshin

*

Journalisterna som var runt oss gjorde mig lite nervöst från första början. När Olga kom in tänkte jag inte på dem längre. (…) Det enda jag tänkte på var Olga, för att det var liksom den där stunden där man märker att detta kommer kanske bara ske en gång i ditt liv så njut av det. Hon var snäll och en glädjespridare och jag var bara glad.

Yassin

*

Det var roligt att kunna stå på scenen och prata framför alla och Olga. När vi satt och pratade med Olga så ställde vi flera frågor som exempel vad hon tycker om priset hon vunnit och hennes reflektioner. Vi fick också prata med hennes sambo och fick även ställa frågor till honom om hur han kände sig. Innan jag gick upp på scenen så var jag glad och inte alls nervös utan jag var exalterad att prata framför alla.

Sara

*

Att få vara en presentatör för en person som träffat kungen och vunnit Nobelpriset är något jag inte kan beskriva. (…) Jag fick endast en chans att prata med Olga och ställde därför min fråga. Jag frågade henne om hur hon egentligen gör det? Hur hon egentligen skriver på ett så pass unikt sätt? Jag fick ett kort men ändå konkret svar: att koncentration och träning är de största anledningarna till hennes succé.

Daryan

*

Jag fick jobba vid bordet tillsammans med två klasskamrater där vi sålde Nobelhäften för hundra kronor styck, med andra tillägg som var inkluderat i priset. Det var roligt att kunna vara med på en sån rolig händelse som detta och äta alla olika desserter som fanns tillgängliga och som var goda. Man träffade en del intressanta människor, både journalister och åskådare. I helhet var det roligt att få vara med och bevittna händelsen.

Mustafa

*

Vi fick prata med olika journalister och jag fick möjligheten att prata med en journalist från Polen och innan allt startade hade jag en konversation med en kvinna som sitter i riksdagen. Vi fick träffa väldigt många viktiga människor igår. Jag personligen hann inte prata med Olga, för jag stod och sålde häftena till de som ville köpa. Jag är tacksam för att vi fick möjligheten att kunna träffa Olga för det är inte varje dag man får träffa en Nobelpristagare.

Sofia

*

Min upplevelse från igår var helt underbart. Det var jag och Ali som var de som träffade alla journalister först. Hade aldrig träffat så här många journalister på samma dag och fått prata med dem. Några intervjuade mig också. Det var en dag där jag aldrig kommer att glömma i mitt liv.

Fahri

*

Jag satt och pratades med Olga i några minuter. Hon verkar vara väldigt snäll och klok och vi pratade om många olika saker. Vi pratade inte bara om hennes författarskap utan även också om framtiden, klimatförändringar och om hur hon känner kring att ha vunnit Nobelpriset. Jag frågade henne hur hon vågade fortsätta att skriva när hon fått så mycket kritik i sitt land, och hon svarade att hon kände att hon behövde skriva för att överleva och att det var någonting naturligt för henne. Hon kunde inte föreställa sig hur det skulle vara att inte skriva. (…) Det var ganska högljutt i rummet och det var väldigt mycket journalister med kameror runt oss så det var lite svårt att prata, men jag är glad att vi fick chansen att prata med henne ändå.

Anita

*

Allt var i ordning och alla var på plats. Jag hade själv inget uppdrag så jag fick prata med några äldre kvinnor om varför de var här, vad de tyckte och de berättade till och med om grejer om Nobelprisutdelning och hur det var. När vi satt runt samma bord som Olga då hade alla elever frågor. Jag hann fråga om tips som hon skulle ge till oss för att älska att skriva och komma till det hon är nu. Då berättade hon själv att hon gillade inte heller att skriva utan hon sket i det, sedan så började hon bara läsa böcker och sedan skriva ner sina känslor och tankar. Hon sa till och med: att skriva dagbok är en bra start. Det var intressant att få prata med Olga Tokarczuk.

Manar

*

Det var en rolig upplevelse. Det var också roligt att se kompisarna prata och för de pratade om arbetet som vi har jobbat med.

Simon

*

Jag tycker att det var väldigt spännande att en Nobelpristagare kom till just Rinkeby. Man känner sig stolt över att en förort med många invandrare och ”blattar” fick så mycket uppmärksamhet av media och att Olga kom just hit. Förorter som Rinkeby brukar svartmålas som ”no go zones” och det är mycket negativt som står i media. Olga verkade vara en väldigt god och ”down to earth” person och hon har väldigt vettiga tankar och idéer som hon delade med oss. Det var kul att träffa en Nobelpristagare. En sådan chans får man bara en gång livet tänker jag.

Mariam

*

Det var väldigt kul under Olgas besök. Det var roligare än vad jag trodde det skulle vara. Jag fick presentera Alfred Nobel och jag såg hur hon blev lite tårögd. Efter att presentationen var färdig fick jag sitta med henne en stund själv. Hon berättade att hon tyckte att detta var det bästa under Nobelveckan. (…) Från början trodde jag inte att det här skulle vara så roligt men till slut blev det här en av de bästa sakerna jag gjort under denna termin. Om jag kunde skulle jag gärna vilja göra om detta.

Keanna

*

För mig var det en bra dag. Det var jättekul att jag kunde träffa Olga Tokarczuk och servera te till henne. Jag var väldigt stolt över mina kamrater som stod framför oss och presenterade vad vi hade jobbat med. För mig och Rabia var det lite svårt när alla gick och ställde sig där teet och kakorna var. Det blev trångt för mig som skulle servera te till Olga. Men ändå gick det bra, jag kunde fortfarande servera te till Olga och hennes sambo.

Robin

*

Det var småbarn som sjöng Lucia och sa hej på sina hemspråk. Det var smart att sjunga Lucia och visa vår kultur för Olga. Hon såg ut att vara jätteglad för att få tavlan som Amran och Anita hade ritat. Hon var verkligen jättesnäll. Vi frågade ifall hon var gift. Hon svarade: vi har inte haft tid att fixa något bröllop än men vi är sambos. Jag blev glad när jag fick höra att hon skulle hänga tavlan på en vägg i sitt hus.

Rabia

*

Jag hade många känslor om hennes besök. Jag var glad hur hennes personlighet utstrålade ren glädje. Och den här dagen var overklig och jag har aldrig blivit fotograferad av så många personer. (Men nackdelen var att i vissa nyhetsartiklar skrev de inte mitt namn och att jag hade målat bilden av henne. Och ibland blandade de ihop mina ord med någon annans.)

Men förutom det så var det magiskt att träffa henne. Och jag kan sova bra om nätterna och veta att [pengarna från] alla böcker som blev sålda, kommer att skänkas till ett bibliotek i Rumänien som Gunilla har startat.

Mina frågor till Olga: 1) Vad inspirerade ditt hår? Enligt henne var det bara av en slump och hon har haft ”dreadlocks” över 9 år. 2) Är du inte skraj för kritiken som du får? Enligt henne så ska man inte bry sig, men kritik är bra för att utvecklas.

Amran

*

Det var roligt att få träffa Olga. En härlig och fantastisk upplevelse som inte många får uppleva. Olga är en fantastisk författare med mycket glädje och energi. Jag fick chansen att prata med Olga igår. Vi pratade om allt från hennes hårstil till hur hon träffade sin man. En fråga som jag ställde var varför hon tyckte om Wikipedia så mycket och hon svarade:

– Jag tycker om Wikipedia för att det är en faktasida som får alla från hela världen att samarbeta och skriva om allt möjligt.

Ali S

*

Det var jättespännande att träffa Olga och vi hade många frågor. (…) Och igår träffade jag Monica Zak. Då blev jag jätteglad för hon skrev boken jag tyckte mycket om. ”Alex Dogboy” var en jättebra bok. Men igår var bästa dagen på hela veckan jag fick träffa många personer, jag blev intervjuad. Jag finns faktiskt med i mitti.se om du vill kolla upp det.

Yusuf

*

Igår var en oförglömlig dag. Det var både roligt och intressant.

Att vara den enda gruppen av elever som gick träffa henne var coolt och kommer att vara med mig till min sista dag. Hann aldrig prata med Olga direkt men fick vara med i en och annan intervju. Det var en rolig upplevelse som jag kommer att kunna berätta för mina framtida barn om.

[Anonym]

Några reportage från Rinkeby bibliotek:

Nyhetsbyrån Järva: 2019 års Nobelfest i Rinkeby

SVT: Olga Tokarczuk besökte Rinkeby: ”Det bästa på hela Nobelveckan”

Dagens Nyheter: Olga Tokarczuk i Rinkeby: Det här var det bästa under hela Nobelvistelsen

Stockholm Direkt: Här välkomnas Olga Tokarczuk till Rinkeby

Mitti: Nobelpristagaren mållös av Järvaeleverna

Kategorier
Klassrummet Tokarczuk

Repetitioner pågår

Under veckan har det varit tvära kast med beskeden om Nobel i Rinkeby och Tensta. I söndags meddelades att Olga Tokarczuk inte skulle komma till Rinkeby, och inte heller någon annan pristagare. Vi blev förstås mycket besvikna, men skakade av oss frustrationen och började planera för en fin avslutning för eleverna med andra celebra besökare, bland andra Jan Henrik Swahn som översatt Tokarczuk till svenska.

Vi repeterade och finslipade elevernas framförande med hjälp av regissören Judith Hollander. Jag tjuvtittade på de vuxna som fanns i rummet och deras leenden återspeglade både glädje och stolthet över barnen. Det var även fint att se de äldre eleverna från Tensta bli förtjusta av de yngre Rinkebyelevernas dikter som lästes upp på flera språk. I hela gruppen finns en fin kamratanda. När en flicka glömde bort vad hon skulle säga ropade en liten pojke i publiken direkt rätt ord.

Elever från Enbacksskolan i Tensta väntar på att gå upp på den lilla scenen på Rinkeby bibliotek.

Men så blev det fredag och det meddelades plötsligt att Olga Tokarczuk visst skulle komma till Rinkeby bibliotek. Media snappade snabbt upp det  och det blev ett himla ståhej. Inte för eleverna, de vet redan vad de ska göra. Men för alla runt omkring.

Nästa vecka kommer alltså Olga Tokarczuk till Rinkeby bibliotek – och allt är precis som det ska.

Repetition på Rinkeby bibliotek den 5 december 2019, innan vi fick veta att Olga Tokarczuk ska komma till Rinkeby bibliotek. På bilden syns Gunilla Lundgren med ett porträtt av Olga projicerad på tröjan. Originalet kommer att överlämnas personligen till Nobelpristagaren.
Kategorier
Handke Klassrummet Tokarczuk

Världens hopp i Rinkeby och Tensta

– Jag vet inte om jag har sagt det här till er, men ni är världens hopp!
De fyra femtonåringarna blir knäpptysta när uppriktigheten i Gunilla Lundgrens röst träffar dem. Vi sitter i ett grupprum på Enbacksskolan i Tensta och övar inför framträdandet på Rinkeby bibliotek.

Gunilla Lundgren har precis frågat dem om de tror att någon från Tensta eller Rinkeby kan få Nobelpriset.
– Ja!
– Självklart!
– Jag vill ha det i medicin.
De är också uppriktiga. Sådan är överenskommelsen. Detta är på allvar.

Hela hösten har klassen arbetat med Alfred Nobels liv och priset som bär hans namn, särskilt de två pristagarna i litteratur. De har läst, diskuterat, skrivit och ritat. Några elever har gjort ett fantastiskt porträtt av Olga Tokarczuk som de hoppas kunna överlämna till henne personligen tillsammans med det 32-sidiga häftet till årets pristagare. Eleverna har även läst utdrag ur hennes bok ”Löparna” och ”Björnens ögonblick” samt ur Peter Handkes ”Barnberättelse”. De har läst texterna och funderat på dem utifrån sina egna liv och författarnas.

Repetition i Enbacksskolans bibliotek, inför årets program på Rinkeby bibliotek.

På Knutbyskolan i Rinkeby har fjärdeklassarna skrivit dikter och ritat teckningar av torget i sin hemort. Många personer har hjälpts åt för att översätta dikter och texter till en rad olika språk: givetvis polska, tyska och engelska, men även somaliska, turkiska, arabiska och romska. Själva idén med projektet Nobel i Rinkeby är det är en internationell stadsdel och Nobelpriset ett internationellt pris. Detta var viktigt för Alfred Nobel, men kontroversiellt i Sverige där många tyckte att priset bara skulle gå till svenskar. Men det blev som Alfred ville.

Elever från Knutbyskolan tecknar Rinkeby torg under ledning av Lotta Silfverhielm.

Och nu övar en handfull elever på att välkomna ännu en Nobelpristagare till Rinkeby bibliotek. Deras engelska är nästintill perfekt och de kan ägna sig åt att finslipa tonfall, hållning och mikrofonteknik. Efter några repetitioner med Gunilla och mig får de hjälp av ett riktigt proffs. Regissören Judith Hollander kommer till Enbacksskolan och slår sig ner på en stol framför scenen. Eleverna genomför hela programmet innan hon kommer med regianvisningar. Det är på detaljnivå, hon är mycket imponerad. Det här kommer att gå hur bra som helst.

Regissör Judith Hollander (till vänster) hjälper eleverna på Enbacksskolan att vässa sitt framträdande.

I trettio år har Gunilla Lundgren arbetat med Nobelpriset i Rinkeby. Det började 1988 när kulturvetare Elly Berg kom med idén att göra ett häfte till Naguib Mahfouz tillsammans med arabisktalande barn och deras modersmålslärare i Stockholm. Alltsedan dess har barn och ungdomar i Rinkeby arbetat med Nobelpriset genom att skriva och teckna ett häfte till Nobelpristagaren i litteratur. I år är två skolor med: Enbacksskolan i Tensta och Knutbyskolan i Rinkeby.

Listan på litteraturpristagare som har besökt Rinkeby bibliotek är lång, med namn som Kazuo Ishiguro, Svetlana Aleksijevitj, Patrick Modiano, Mo Yan, Tomas Tranströmer och Mario Vargas Llosa – som efter sitt besök 2010 skrev i den spanska tidningen El País:

Av den svindlande mängd saker som jag gjorde och såg under de åtta dagar jag nyligen tillbringade i Stockholm var det få som rörde mig så som den eftermiddag jag var i Rinkeby.

Kanske såg han samma sak som Gunilla Lundgren den där dagen.

Världens hopp.

Annelie Drewsen, författare och projektledare

Repetition pågår. Porträttet i bakgrunden är målat av Anita Ali Asgar och Amran Adan Hersi.
Kategorier
Handke Klassrummet Tokarczuk

Intensivt arbete med årets Nobelpristagare

Som jag tidigare berättat arbetar jag och Gunilla Lundgren i år tillsammans med Nobel i Rinkeby och Tensta. Arbetet sker under hösten och avslutas med att någon av pristagarna besöker Rinkeby bibliotek i december. Då överlämnas ett häfte som eleverna har gjort till pristagarna – med dikter, bilder och andra texter.

Sedan pristagarna i litteratur för 2018 och 2019 tillkännagavs har vi arbetat intensivt med eleverna i årskurs 9 på Enbacksskolan i Tensta. Parallellt har Gunilla Lundgren också arbetat med elever i årskurs 4 på Knutbyskolan i Rinkeby. För den som är nyfiken på hur detta arbete går till ska jag här försöka sammanfatta det vi gjort hittills.

Tillkännagivandet i Börssalen

Torsdagen den 10 oktober var Gunilla Lundgren och jag på plats i Börssalen för att höra vilka som skulle få 2018 och 2019 års Nobelpris. Tidigare år har även elever fått vara med, men i år fick de istället se alltsammans direkt på en skärm i Nobelprismuseets lokaler en trappa ner. I Börssalen kom flera personer kom fram och frågade Gunilla var eleverna var, och Björn Wiman saknade dem i en krönika i DN:

Det brukar vara fantastisk stämning i Börssalen, med allt från skolklasser från Rinkeby, larmande kvällstidningsreportrar och torsdagslediga flanörer ur det kulturbärande skiktet – en kaotisk litterär performance. I år, i den nyrenoverade Akademiens regi, är folkfesten borta.

Nåväl, prick klockan 13 öppnade Mats Malm dörrarna och tillkännagav att litteraturpristagarna var Olga Tokarczuk och Peter Handke. Gunilla och jag dröjde kvar en stund för att bläddra i pristagarnas böcker som fanns i Börssalen, sedan gick vi ner och pratade med eleverna.

Gunilla och jag i Börssalen den 10 oktober.

Hela klassen och tre lärare hade kommit till Nobelprismuseet för att se tillkännagivandet. De fick även tillfälle att ställa frågor till Ebba Holmberg som är Nobelprismuseets ämnesexpert på litteratur. En av eleverna ville veta om kommittén läser böcker på originalspråk eller i översättning – och är det i så fall inte översättningen som belönas? Någon annan undrade vad som händer om pristagaren hinner dö före prisutdelningen i december.

När eleverna åkte tillbaka till Tensta började Gunilla och jag att planera vårt kommande arbete. Ingen av oss hade läst något av pristagarna, men vi hade bestämt oss för att presentera en var för klassen veckan därpå. Vi drog lott och det slutade med att Gunilla tog hand om Olga Tokaczzuk – medan jag fick Peter Handke.

Jakten på pristagarnas böcker

Nu började jakten på böcker!  Ett enda exemplar på engelska lyckades vi lägga vantarna på i Gamla stans bokhandel och Gunilla hade en bok av Olga Tokarczuk hemma. Under helgen fann vi två personer som kunde langa litteraturen vi behövde. Med stor tacksamhet plingade jag på hemma hos Jan Henrik Swahn som översatt Olga Tokarczuk till svenska och Bengt-Erik Engholm som hade en hel trave böcker av Peter Handke i sin hylla. Gunilla och jag kastade oss över böckerna – samt tidningsartiklar och program på tv och radio om pristagarna!

Bengt-Erik Engholm, författare och Handkeläsare.
Jan Henrik Swahn har översatt Olga Tokarczuks böcker till svenska.

Pristagarna presenteras för klassen

Tisdagen den 15 oktober presenterade vi de två pristagarna för klassen i Tensta. Gunilla berättade om Olga Tokarczuk och jag om Peter Handke. Det blev kanske lite väl mycket historia och politik, men så är det ju två författare som vuxit upp på platser och verkat i en tid då sådana frågor aktualiseras. Inte minst Handkes uttalanden kring kriget i Jugoslavien måste beskrivas och diskuteras. Den här lektionen läste vi inte några texter, utan lät eleverna skriva fritt utifrån två frågor med anknytning till pristagarnas verk.

Till Olga: Vad är en fri människa?

Till Peter: Vad är en lyckad dag?

Jag skulle gärna citera  några av texterna, för där fanns väldigt fina och välformulerade tankar, men håller på dem tills häftet är klart i december.

Föreläsning om alla årets Nobelpristagare

Det är inte bara litteraturprisen som ska studeras! Alfred Nobel angav faktiskt fem priser i sitt testamente. Därför kom Charlotta Jeppson och Peter Järver från Nobelprismuseet till Enbacksskolan den 21 oktober. De föreläste för hela högstadiet om alla årets pristagare, alltså medicin, fysik, kemi, fred och litteratur. Trots strulande teknik lyckades de förklara en del riktigt krångliga saker så att i alla fall jag förstod.

Peter Järver och Charlotta Jeppson från Nobelprismuseet. Foto: Cilla Dalén

Eleverna läser pristagarnas texter och skriver

Självklart ska eleverna läsa litteraturpristagarnas texter. Gunilla och jag har alltså valt att arbeta med en pristagare var. Den 22 oktober läste halva klassen  ett utdrag ur Peter Handkes bok ”Barnberättelse” tillsammans med mig och Stefan Ljungdahl, som är svensklärare. Den andra halvan kommer att läsa en text av Olga Tokarczuk med Gunilla.

Jag var lite nervös före lektionen. Hur skulle det funka med en så pass svår text? Handkes texter kräver koncentration och en stor del av läsupplevelsen ligger i att uppfatta vad han gör med språket. Det är dessutom en berättelse som inte är omedelbart tillgänglig för 15-åringar, eller?

På 60 minuter hann vi ändå komma ganska långt in i Handkes språkliga värld. Jag började med att återkoppla till lektionen då vi presenterade pristagarna och påminna om vad boken ”Barnberättelse” handlar om: en man och hans första tid som far till ett barn. Peter Handke har en dotter som heter Amina (född 1969) och boken lär vara åtminstone delvis självbiografisk.

Stefan Ljungdahl in action.

Därefter uppmärksammade jag eleverna på några språkliga egenheter som finns i texten, såsom att Handke inte namnger personerna i boken utan betecknar dem som barnet/det och den vuxne/han/mannen. I vissa scener använder han istället en situationsbunden beteckning som den uppväxande och den inträdande. Eleverna undrade om detta var typiskt för tyska, men varken Stefan eller jag hade något tvärsäkert svar.

Som ytterligare stöd beskrev jag även de scener som texten skulle innehålla, där den sista är det ögonblick då den vuxne får se sitt nyfödda barn för första gången genom en glasruta. För att eleverna skulle förstå situationen visade jag även en bild av ett sjukhus där sköterskor håller upp ett barn för en man på andra sidan en glasruta.

Sedan läste jag de första 2–3 sidorna i boken högt, med uppmaningen att eleverna skulle fokusera helt på texten och att det var okej att inte förstå allt. Det blev knäpptyst.

Efter läsningen plockade Stefan och jag upp några tankar om texten, och delade sedan ut kopior av ett kortare utdrag (scenen vid glasrutan). Nu läste Stefan detta avsnitt högt, och uppmuntrade eleverna att följa med på pappret. Jag tror att eleverna uppskattade att höra sin lärares bekanta och trygga högläsningsröst.  Återigen fick de komma med kommentarer och frågor. Intressant nog kunde de uppfatta väldigt mycket. Vi snuddade vid Handkes växlingar av tempus, relationen mellan mannen och kvinnan i texten, distansen som skapas genom tredjepersonsperspektivet samtidigt som texten kommer väldigt nära – samt förklarade enskilda ord som anblicken, sammansvuren och med ens. Att Stefan och jag ledde detta tillsammans var bra, för då kunde han knyta an till tidigare läsning i klassen och moment i sin undervisning – medan jag har hunnit läsa mer av Handkes verk och har ansvar för texterna till häftet.

Slutligen fick eleverna skriva ner sina tankar och funderingar om texten. Några flickor i klassen diskuterade hur de skulle förhålla sig till Handkes kontroversiella uttalanden om kriget i Jugoslavien. De fick själva välja hur de skulle formulera sig.

Även här blev det flera riktigt fina texter, men dem sparar jag också till häftet.

Eleverna skriver om övriga Nobelpris

Alla årets Nobelpristagare ska presenteras i häftet, så efter lektionen om Handke tog jag med några elever som fick skriva och teckna med mig. Läraren Anna Lindgren hjälpte också till. Med utgångspunkt i Charlottas och Peters föreläsning och Nobelprismuseets lektionsmaterial lyckades vi kort och koncist sammanfatta alla priser. Det blev även några bilder som illustrerar universums expansion (fysikpriset), andning på hög höjd (medicinpriset), litiumjonbatteriet i mobiler (kemipriset) och Etiopiens premiärminister (fredspriset). Jag tror aldrig jag har varit så väl inläst på Nobelprisen som i år och det är tack vare Nobelprismuseets utmärkta pedagoger!

En elev tecknar fredspristagaren Abiy Ahmed.

På torsdag fortsätter Gunilla att arbeta med Olga Tokarczuks texter. Jag vet att hon kommer att läsa ett utdrag ur ”Löparna”.

Annelie Drewsen, författare och projektledare

Kategorier
Alfred Nobel Klassrummet

Nobel i Rinkeby och Tensta är igång

I över 30 år har Gunilla Lundgren arbetet med Nobelpriset i Rinkeby. Från och med i år arbetar jag vid hennes sida. Följ vårt arbete ändra fram till mötet med en av årets Nobelpristagare på Rinkeby bibliotek i december.

I våras kontaktade författaren Gunilla Lundgren mig.
– Vet du, jag har världens grej jag vill fråga!

Sedan höll hon mig på halster ett tag innan hon avslöjade att det handlade om Nobel i Rinkeby. I 30 år har Gunilla arbetat med Nobelpriset tillsammans med elever i Rinkeby. Utgångspunkten är att Nobelpriset är ett internationellt pris och Rinkeby en internationell stadsdel. Eleverna har studerat Alfred Nobels liv, läst litteraturpristagare, skrivit dikter och tecknat. Slutprodukten är ett häfte som överlämnas till årets pristagaren vid ett program som eleverna själva håller i på Rinkeby bibliotek.

Två skolor, två pris

Jag tackade snabbt ja till att arbeta vid Gunilla sida, och nu är vi äntligen igång med årets arbete. Det blir en del förändringar jämfört med tidigare år. Vi arbetar med två skolor i Rinkeby och Tensta – och det kommer ju också att delas ut två Nobelpris i litteratur.

I mitten av september träffade Gunilla och jag niorna på Enbacksskolan i Tensta för första gången. Gunilla berättade om Alfred Nobels liv, och sedan fick eleverna börja teckna. Vi kom sedan tillbaka ett par gånger och arbetade vidare med text och bilder.

En teckning av Nobelprismedaljen tar form.

I fredags var det dags för ytterligare fördjupning om Alfred Nobel och litteraturpriset. Jag följde med när niorna och deras lärare Stefan Ljungdahl besökte Nobelprismuseet i Gamla stan. Under visningen fick museipedagog Charlotta Jeppson hjälp av eleverna som kunde återberätta stora delar av Nobels liv. De var också ivriga att ställa fler frågor.

I utställningen fick vi se föremål från tidigare Nobelpristagare, bland annat fredspristagaren Malala Yousafzais sjal och en nagelsax som tillhört litteraturpristagaren Herta Müller.
– Hon använda den för att klippa ut ord, som hon sedan gjorde collagepoesi av, berättade Charlotta Jeppson.

Det blev också en diskussion om huruvida Greta Thunberg kan få fredspriset i år. Enligt rykten är hon nominerad, men Charlotta Jeppson förklarade att nomineringarna är hemliga i femtio år. Men visst skulle hon kunna få priset …

I mitten syns en sjal som har tillhört Malala Yousafzai, fredspristagare och den yngsta Nobelpristagaren genom tiderna.

Så utses litteraturpristagarna

Till sist fördjupade vi oss i hur det går till när litteraturpristagare utses, och klassen fick prova på hur det är att arbeta i priskommittén. I små grupper fick de läsa om fyra kandidater till priset, för att utse en pristagare och skriva en motivering.
– Vi har valt Toni Morrison, sa den första gruppen.

Det visade sig att alla kommittéer utom en hade valt samma pristagare. Motiveringarna lyfte fram att hon som afroamerikansk författare uppmärksammat rasism och slaveri. En av kommittéerna betonade att de själva som svarta unga kvinnor med hijab identifierade sig med Morrison. De kopplade sedan hennes författarskap till aktuella samhällsfrågor.
– Toni kämpade mor rasism och slaveri. Många säger att slaveriet är slut, men det finns fortfarande. Titta bara på hur svarta människor säljs som slavar i Libyen! Toni Morrisson ville vara vit och ha blå ögon, men hittade till sist skönheten i sig själv och att vara svart, och hon kunde vara stolt över det, sa en av flickorna.

Låttexter är litteratur

En kommitté valde att dela ut priset till den unga svenska rapparen Einár, med motiveringen att han ”gör förortsbarns röster hörda” och att ”han är en förebild för många i orten”. Jag var själv tvungen att googla för att ta reda på vem pristagaren är, men det är knappast första gången.

Just den här kommittén verkar ha lyssnat särskilt noga på när Charlotta Jeppson berättade om betydelse av att Bob Dylan fick Nobelpriset i litteratur 2016.
– Det betyder ju att även låttexter ses som litteratur, i alla fall enligt Svenska akademien.

Jag kan inte låta bli att hoppas att några av ungdomarna som arbetat med Nobel i Rinkeby och Tensta en dag kommer att bli invalda i Svenska akademien. På torsdag nästa vecka vet vi vem som får årets – och förra årets – Nobelpris i litteratur. Då fortsätter arbetet för niorna på Enbacksskolan.

Annelie Drewsen, författare och projektledare